Arbetstagaren som ekonom för församlingen – ordnar finansieringen i framtiden?

543
11352
Kuvattu lavastetussa tilanteessa Finlaysonin kirkossa Tampereella. Kuvassa esiintyv‰t henkilˆt ovat malleja, joiden kanssa on sovittu kuvien k‰ytˆst‰ seurakuntien tiedottamisessa.

Församlingen verkar offentligt och dess ekonomi styrs av ett administrativt och etiskt ansvar gemtemot församlingsmedlemmarna och samhället. Budgeteringen och det församlingens ekonomi byggs upp av har behandlats tidigare i denna artikel serie. Denna artikel koncentrerar sig på det som alltid är lika aktuellt, inkomst sidan.

Församlingens ekonomi är inte skild från det övriga samhället. Globala och samhälleliga konjunkturer påverkar också församlingarnas ekonomi och ställer också nya krav på medelanskaffningen. Samhällsklimatet påverkar församlingstillhörigheten, vilket direkt påverkar kyrkans ekonomi.

Då konjunkturerna försvagas behövs sätt med vilka man kan möjliggöra att verksamheten fortsätter. Hittills har församlingarnas arbete och verksamhet möjliggjorts med skattemedel. I framtiden är det möjligt att finansieringen i allt högre grad söks från andra håll.

Etiskt ansvar

Till det offentliga arbetet hör synlighet. Då det gäller ekonomin betyder detta transparen i behandlingen och att ekonomin är etiskt hållbar.

Det är lätta att komma över nyhetströskeln gällande oklarheter och missbruk. Lösningen är då inte att dölja problemen eller att sopa dem under mattan, utan en öppen och etiskt hållbar verksamhet.

En etiskt ansvarsfull skötsel av ekonomin i församlingen innebär också att direktiven för en etiskt hållbar verksamhet är behandlad i församlingen och förstådd.

Det handlar först och främst om att ledningen för församlingen är förpliktigad att förstå relationen mellan verksamhet och ekonomi och att göra det begripligt för de anställda och församlingsmedlemmarna. I församlingarnas budget är den största utgiftsposten personalkostnaderna. Detta väcker många frågor hos församlingsmedlemmarna.

För församlingens ekonomiskötsel förutsätts professionellt kunnande. Varje anställda bär också sin egen andel av en ansvarsfull verksamhet. Till detta hör en förståelse för hr man hanterar donerade medel, testamenten och skatteeuron. Församlingens anställda har relativt sett mycket makt och därför måste kvalitetskriterierna för granskningen av verksamheten vara höga.

Finansieringen av diakoni- och ungdomsarbetet

Största delen av församlingarnas medel kommer direkt från skattemedel. Ledande ungdomsarbetsledare i Tusby, Juha Pitkä, berättar att man varje år samlar några kollekter som tillsammans med skattemedlen finansierar sektorns verksamhet.

Ledande diakon i församlingen i Loimaa, Sirpa Laaksonen, berättar att man får tilläggsfinansiering också genom basarer och donationer från församlingsmedlemmar. Detta möjliggör julhjälp till de mindre bemedlade. I Loimaa har man dessutom en gång fått inkomsterna från en fastighetsauktion till diakoniarbetet.

T.ex. läger och utfärder bekostas i Loimaa med den egna förmögenheten. Då avgifterna för läger och utfärder beräknas räknas inte lönekostnaderna med.

– För en lägerdag betalar församlingsmedlemmen en tredjedel eller mindre, beroende på målgruppens ekonomiska situation, berättar Sirpa Laaksonen.

”I Tusby betalar församlingsmedlemmar 50 procent av en lägerdag och icke medlemmar 70 procent, berättar Juha Pitkä”.

Enligt Pitkä och Laaksonen har församlingarna pengar hittills räckt till för grundverksamheten och man har inte behövt söka finansiering från andra håll.

Både i Tusby och i Loimaa får de anställda sina löner som helt och hållet från församlingen.

Ett annat sätt att möjliggöra församlingens arbete?

I samfälligheten i Esbo har man på gång en process att söka finansiering för att finansiera en projektarbetare för regnbågsarbete inom samfälligheten Med regnbågsarbete avses en person som arbetar med sexuella och könsminoriteter samt med ungdomar som är intresserade av dessa frågor.

Esbovikens specialungdomsarbetsledare, Mio Kivelä, att församlingarnas ekonomiska situation inte mera är som förr. Det blir allt mera aktuellt att hitta utomstående finansiering för verksamheten. Detta syns speciellt bra i projekt betonat arbete.

I Esboviken har man allt mera sett behovet av regnbågsarbete inom församlingens ungdomsarbete. I församlingen finns ingen ungdomsledartjänst med betoning på regnbågsarbete.

Esbo samfällighets har startat ett projekt att få en anställd till samfälligheten. Också Esbo stad stöder projektet med 30 procent av lönekostnaderna.

Man har ansökt om finansiering för projektet från undervisnings- och kulturministeriet. Esbo stads och den kyrkliga samfällighetens beslut är ovillkorliga och väntar på ministeriets beslut.

Ifall beslutet är nekande, förfaller också besluten i samfälligheten och staden. Ett positivt beslut leder å sin sida till att projektet startas i Esbo kyrkliga samfällighet.

– Det är nytt för församlingen att söka om externt bidrag, vilket betyder att allting, officiella protokoll, ansvar och att föra saken framåt, har krävt mycket utredningsarbete, konstaterar Kivelä.

Enligt Kivelä skulle det vara bra om församlingarna och samfälligheterna skulle få officiella direktiv över vem som kan fatta beslut om ekonomiska ansökningar och hur man skall administrera dem.

– Nu har det gåt åt ett knappt år för förberedelser och utredningar. Man kan få både konkret och andligt stöd av dem som sökt om bidrag tidigare. Det är skäl att reservera tid och resurser för den anställda då man skall ansöka om ekonomiskt bidrag. Kivelä konstaterar att trots att processen kan kännas både tung, tidskrävande och frustrerande, kan den i slutändan ge så mycket att det lönar sig.

Text Stella Björkholm och Leena Kopperi