Behörighetsvillkoren i förändring

410
10424

I år granskar kyrkostyrelsen behörighetsvillkoren för de kyrkliga tjänsterna. I denna artikel informeras om var vi befinner oss nu. Experterna funderar på möjliga förändringar och arbetstagarna berättar om hur det är på gräsrotsnivå.

Från och med i år fattar inte mera biskopsmötet utan kyrkostyrelsen beslut om utbildnings- och behörighetsvillkor. De tidigare villkoren som biskopsmötet fattat beslut om gick ut vid årsskiftet.

– Komprimerat kan man säga att det i fortsättningen finns tre olika modeller som man kan följa i fortsättningen. Kyrkostyrelsen kan, enligt tidigare modell, fatta beslut om centraliserade krav på examina. Eller, så kan de fatta beslut om bredare godkännda villkor, då en utbildning kan ge behörighet för flera tjänster. Det tredje alternativet är att församlingarna får friare rättigheter att fatta beslut om krav för olika tjänster och uppgifter, säger arbetsmarknadsverkets advokat Timo von Boehm.

Enligt honom är den sistnämnda modellen mest osannolik.

– Jag tror inte att man i kyrkan går till en modell där någon favoriseras, där någon skulle arbeta t.ex. som ungdomsarbetsledare utan utbildning för det. Krav på examina för tjänsterna kommer sannolikt också i framtiden att ha stor betydelse.

Storm i vattenglaset?

Enligt von Boehmin utreder man nu vilka examina som i framtiden är förnuftiga för kyrkan och dess anställda. Man ser noggrant till helheten.

– Man ser också på kantorernas och diakoniarbetarnas situation, trots att de nu har i kraft varande krav på examina. Alla krav på examina, också prästernas går ut och ses över.

Timo von Boehm ser det inte som möjligt att förändringarna leder till en indragning av tjänster.

– Detta har inget och göra med att minska antalet tjänster. Antalet tjänster styrs av behovet och den ekonomiska utvecklingen. Hot och rädslor flyger snabbt iväg. Det är onödigt. Detta kan vara en storm i ett vattenglas.

Han betonar att utredningen endast berör de examina som krävs för de olika tjänsterna. Övriga behörighetsvillkor, såsom medlemskap i kyrkan, berörs inte av detta.

– Detta finns det stadganden om i kyrkolagen, och de förblir där. En arbetstagare i tjänsteförhållande är fortsättningsvis medlem i en evangelisk luthersk församling.

Medaljens båda sidor

Ulla Väätänen , universitetslektor i förvaltningsrätt vid Östra Finlands universitet, har fördjupat sig i tjänsteförhållanden och behörighetsvillkor. Hon tror inte på stora förändringar i kyrkans tjänster.

– Krav på utbildning och villkor för behörighet behövs också i fortsättningen. Den som skall ta emot en tjänst skall ha en speciell behörighet, säger Väätäinen.

Forskaren ser både goda och dåliga sidor med krav på behörighet från ovan.

– Å ena sidan ser man till att man för varje tjänst har rätt utbildning och lämplighet. Å andra sidan kan detta leda till att man inte hittar arbetskraft till församlingarna som uppfyller kriterierna. Då det inte finns flexibilitet, måste man anställa människor på visstid. Detta är ett stort problem just nu inom den sociala sektorn.

Minskar antalet tjänster?

Redan nu byter församlingarnas arbetstagare i flykten från ett arbete till ett annat. T.ex. diakoniarbetaren kan ena dagen arbeta i dagklubben och den andra som ungdomsarbetsledare.

– Det finns helt enkelt inte arbetskraft. Om det i framtiden går så att beslutsfattandet flyttar allt mera till det lokala planet och församlingsnivå, kan man bedöma behörighetsvillkoren allt vidare och det blir kanske lättare att avlöna folk till fasta arbetsförhållanden, bedömer Väätäinen.

Minskar de kyrkliga tjänsterna under de närmaste åren?

– Detta är en motiverad oro. Det är svårt att spå hur den ekonomiska situationen utvecklar sig, men knappast utökas antalet tjänster.

Vi tryggar yrkeskunskapen

Överläraren Minna Valtonen vid Diakoniyrkeshögskolan flaggar för klara behörighetsvillkor.

– Behörighetsvillkoren behövs för att trygga tillräckligt bred och sakkunnig kompetens i församlingarna. I framtidens församling förstärks medlemmarnas roll och deltagande men detta innebär inte att behovet av kompetenta diakoniarbetare skulle minska. Snarare är det så att vid sidan av frivilligarbetet behövs ännu stabilare branschkunskap och specialkunnande.

– Ifall behörighetsvillkor inte finns, blir det mycket utmanande att motivera varför socionom- eller sjukskötarutbildningen skulle behöva omfatta också teologiska ämnen eller församlingskunskap. Det skulle också bli nästan omöjligt att motivera dubbelkompetenser och de kyrkliga ämnesområdenas skulle i sin helhet bli kyrkans ansvar.

Vi ser framåt

Behörighetsvillkoren kunde, enligt Valtonen; förändras t.ex. så här:

– Ifall en person redan har en YH utbildning i diakoni, ungdomsarbete eller fostran, kunde man genom öppna studier bredda utbildningen så att den skulle motsvara behörighetsvillkoren. Detta skulle kunna förverkligas så att en socionom- diakon kunde bredda sina kunskaper i kyrkans ungdomsarbete genom expertstudier.

Enligt Valtonen skulle man behöva förutse de kyrkliga studierna, hurdan kunskap församlingarna kommer att behöva i framtiden, t.ex. om 25 år.

– Det räcker inte med att utbildningen för med sig beredskap endast för just den situationen som nu råder inom kyrkan. Tack och lov är behörighetsvillkoren just nu så breda att de möjliggör omformning av läroplanen för att svara mot arbetslivets behov.

Teologi eller inte?

Hur är det då med den andliga sidan? Behövs sådana studier så som tidigare?

– Jag anser det vara viktigt att behörighetsvillkoren omfattar tillräckligt breda teologiska studier. Kunskaper i den kristna läran är betydelsefull i vårt mångkulturella samhälle och i framtidens kyrka, säger Valtonen.

—————————————————————————————————-

 Utbildning och övertygelse

saila_kuuskoski_netti

Diakon Saila Kuuskoski i församlingen i Jämijärvi har en kombinationstjänst för både diakonin och ungdomsarbetet. Hon säger att man skall hålla fast vid både kraven på utbildning och behörighet.

Saila Kuuskoski har över 20 års erfarenhet av att arbeta i församling. Hon utbildade sig först till barnskötare och sedan till ungdonsarbetsledare och socionom samt diakon vid Diak.

Kuuskoski arbetar 80 procent som diakon och 20 procent med ungdomsarbete. Förtroendet och förmågan att möta en annan människa vägs dagligen i en luten församling.

– Utbildning är grunden för all yrkeskunskap. Men för församlingsarbete räcker inte bara det, man måste också förbinda sig. Förtroende förds då man delar på vardagens bekymmer med församlingsmedlemmarna och då man förutom praktisk hjälp också erbjuder hopp.

Kuuskoski betonar att det i diakoni- och ungdomsledarutbildningen måste finnas tillräckligt med praktiskt arbete. Bra praktikplatser är viktiga för framtida branschkunskap. Under praktiktiden får man möjlighet att se hur mångsidigt arbetet i församlingen är och vad det kräver av de anställda.

– Endast tolerans räcker inte för kyrkans anställda. Församlingsmedlemmarna förväntar sig kristen övertygelse av de anställda. Utan övertygelse är det mycket svårt att utföra det praktiska arbetet.

Diakoniarbetet utgår från en kristen människosyn och kärleken till nästan.

– Det måste synas i utbildningen. Det är det som skiljer diakonin från socialarbetet.

I samma andetag betonar hon att diakoniarbetet möter vem som helst. Ingen frågar om värderingar och tro då en människa behöver hjälp.

– Arbetstagaren är i alla fall anställd av kyrkan. Trots att det inte kommer fram på något sätt, är det viktigt att människan vet att den kan prata också om andliga frågor. Den anställda har också rätt att ta upp andligheten till tals om hen ser det som rätt. Skall vi be tillsammans – är en fråga som inger hopp.

—————————————————————————————————

Hjärtats vilja

marjokarhu

Ungdomsarbetsledaren i Puolanka, Marjo Karhu, säger att den som utför kyrkligt ungdomsarbete måste ha en kyrklig utbildning och vara professionell i fostran.

År 1986 blev Marjo Karhu färdig ungdomsarbetsledare och fick genast tjänst. Den 30-åriga arbetskarriären har inrymt vikariat som både kantor och dagklubbsledare, trots att hon inte är kompetent för någondera.

– Jag är tacksam för att jag fått göra olika saker. Att kliva in i en annans stövlar hjälper en att se hurdant det arbetet är. Man kan lätt börja tro att en arbetskamrats arbete är lättare än en egna. I det praktiska arbetet märker man att varje arbete har sina egna krav, säger Marjo Karhu.

Hon anser att man för de kyrkliga tjänsterna nödvändigtvis bör ha villkor för utbildning och behörighet.

– Vem som helst kan t.ex. inte komma och utföra ungdomsarbetsledarens tjänst. Man måste ha hjärtats vilja att arbeta just för kyrkan. Detta betyder också att de kristna värderingarna är i skick och ätt arbetstagaren hör till kyrkan, säger Karhu.

Marjo Karhu utför också diakoniarbete.

– Det lyckas, för att jag känner församlingsmedlemmarna, unga som gamla, rätt bra. I en ny, stor, församling skulle jag kanske inte klara av det på samma sätt som på en liten, bekant, ort. Jag skulle behöva utbildning och teoretisk grund för många saker. T.ex. för samarbete med kommunens socialsida, arbete med invandrare och åldringsarbete skulle jag behöva mera utbildning.

—————————————————————————————————–

Var är vi nu?

  • Just nu är de centraliserade kraven i kraft endast för präster, diakoniarbetare och kantorer.
  • Beslutet gällande kantorernas och diakoniarbetarnas behörighet fattades i december 2015 vid kyrkomötets plenum. Man det kan komma förändringar i kraven på examina.
  • Centrala krav finns inte för kyrkans barn- och ungdomsarbetsledare. Beslutsfattandet för dem flyttar vid årsskiftet till kyrkostyrelsen.

——————————————————————————————————

Vaddå för behörighetsvillkor?

  • Med behörighetsvillkor avser man oftast en utbildning, som krävs för att söka en tjänst.
  • Behörighetsvillkor gäller offentliga tjänster, och de tillämpas också på kyrkans tjänster.
  • Allmänna behörighetsvillkor är bl.a. 18 års ålder och språkkunskaper.
  • Speciella villkor gäller enskilda tjänster. De är bl.a. förmåga, lämplighet, arbetserfarenhet som kan befästas inom hela kyrkan eller lokalt, ifall man inte centralt har krav på utbildning.

—————————————————————————————————–

Text Tiina Lappalainen

Bilder Hannu Keränen