Enligt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen borde kyrkan, som predikar om kärleken till nästan tydligare stiga fram emot hatpratet.
Finlands evangelisk-lutherska kyrka borde ta en ännu starkare roll, vid sidan av de samhälleliga beslutsfattarna, emot hatprat och rasism.
Detta anser undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (saml.).
– Vår tid är svår. Världen förändras snabbt, den ekonomiska situationen är dyster och ondskefulla attityder kommer upp till ytan. Vi måste klara av att vända blicken mot det positiva, för i världen händer hela tiden sådant som är bra.
Enligt Grahn-Laasonen har kyrkan utgående från sin värdegrund en möjlighet, men också en skyldighet, att påverka människors attityder. Enligt henne är kyrkans kärnbudskap kärleken till nästan. Allt arbete i kyrkan utgår från denna kristna tradition.
Lyckligtvis har kyrkan redan tagit ställning. Ministern säger sig vara tacksam över ärkebiskop Kari Mäkinens ställningstagande mot hatpratet.
Det finns ändå mycket arbete att göra. Undervisnings- och kulturministeriet har i år satt i gång ett verksamhetsprogram, Betydelsefull i Finland. Avsikten med programmet är att motverka rasism och hatprat i Finland. Programmet omfattar tio åtgärder och kostar sex miljoner euro.
– Vi har bra möjligheter att påverka från undervisnings- och kulturministeriet eftersom vi når människor i alla åldrar.
Kyrkans uppgift är att stärka skyddsnätet
I svåra tider betonas kyrkans sociala roll i samhället.
– Statens och kommunernas uppgift är i första hand att ombesörja samhällets skyddsnät, men kyrkans roll som komplement till detta skyddsnät är ytterst viktig.
Enligt ministern görs det speciellt inom diakonin och ungdomsarbetet just nu mycket värdefullt arbete och man möter de hjälpbehövande. Hon är mycket nöjd med att kyrkans anställda arbetar i nätverk med den som verkar i samhället.
– Man ser också i kyrkans anställda att kärleken till nästan är ett mycket starkt arv. De anställdas värden ser man som ett starkt kall till arbetet.
Inte mera inbesparingar i utbildningen
Grahn-Laasonen har tvingats leda sitt ministerium i en utmanande ekonomisk situation i riktning mot svåra beslut. Speciellt inbesparingarna inom utbildningssektorn har fått kännbar kritik.
– Nedskärningar har inte gjorts av elakhet, utan för att det varit nödvändigt. Pengarna är slut, så vi måste hitta på nya sätt att göra saker.
Enligt ministern är inga nya nedskärningar inom utbildningen att vänta.
– Regeringen fattade beslut om ramen för budgeten för fyra år. I den är utbildningen satt utanför inbesparingarna.
Enligt ministern är det nu viktigt att koncentrera sig på att förnya utbildningen och säkerställa kvalitén på utbildningen och forskningen.
– Man kan bra bygga vidare på styrkorna. Diakoniyrkeshögskolan är ett bra exempel på en högskola med egen strak identitet och uppgift.
—————————————————————————————————–
Från dagklubben till kyrkominister
Sanni Grahn-Laasonen har hela sitt liv, aktivt, varit med i församlingens verksamhet.
– Som barn var jag med i församlingens klubbverksamhet, som ung, efter skriftskolan har jag uppträtt vid otaliga tillställningar i församlingen och också deltagit i församlingens ungdomsverksamhet.
Deltagandet i församlingens verksamhet gjorde henne också till slut till beslutsfattare i församlingen. Hon sitter i kyrkofullmäktige i Forssa.
– Kvar som minne av församlingens ungdomsarbete finns en trygg gemenskap och möjlighet att förverkliga sig själv, minns hon själv.
Den musikaliska ministern sjunger och spelar själv. Bekanta instrument är fiol, dragspel och trummor.
– Församlingen hade utmärkta ungdomsledare, vilka lade sig själva i blöt och fick de unga med i verksamheten.
Tack vare den egna församlingen känner Grahn-Laasonen sin nuvarande roll med ansvar för kyrkliga frågor, väldigt naturlig.
– Trots att det är en post med höga förväntningar, t.ex. ministerns tal vid kyrkomötet lyssnar man på ytterst noga.
—————————————————————————————————
Text Miika Manninen
Bild Laura Kotila/statsrådets kansli
