Arbetslivsforskare Marketta Rantama flaggar för en himmelsk arbetstid. Vad avser hon med det? Och kan man lyckas med det i ett tufft arbetsklimat?
Marketta Rantama, licentiat i samhällsvetenskaper, studerat de andliga arbetarnas arbetstidsfrågor, dvs. de som saknar arbetstid. Himmelsk arbetstid lyfter hon fram som en intressant tanke: Kunde arbete utan arbetstid vara en fungerande tanke också i andra branscher?
Rantama är speciellt intresserad av hur arbetstagarna orkar. I oktober besökte hon EU-akademin i Berlin och talade om hälsoriskerna med långa arbetstider. Det finns ny forskning i frågan.
– Arbetshälsoinstitutet har forskat i frågan och har hittat ett samband mellan lång arbetstid och allvarliga hjärtsjukdomar, depression, sömnproblem och ökad alkoholkonsumtion, inleder Rantama.
Balans i livet
Det måste alltså finnas gränser också i arbete utan arbetstid, så att människan inte insjuknar eller kroknar under bördan. Långa arbetsdagar är i sig inte någon fara för hälsan. Det väsentliga är att människan tar i gen sig efter arbetet.
– Arbete med och utan arbetstid är inte synonymer. Med himmelsk arbesttid avser jag att man beaktat vilan som en del av det mänskliga livet som helhet. Det beror på arbetet hur mycket vila man behöver. Jag anser att, begreppet himmelsk arbetstid fungera i alla branscher. Vi behöver alla vila, säger Rantama som inledning.
Enligt henne får den himmelska arbetstiden sin kraft från kallelsen och lever i arbetslag som andas. Rantama lyfter fram autonomin som dess bärande kraft.
– Arbetstagaren kan själv leda sin arbets- och fritid. Livet är en helhet och en himmelsk arbetstid ger då balans. Hon poängterar att motorn då är liv-givaren, att människan vill ge sitt bästa.
Rantama anser att de andliga arbetarna kunde vara lysande exempel på hur en himmelsk arbetstid kunde förverkligas.
– En utvilad och balanserad kyrkligt anställd är som en oas för oss som behöver kraft och nya synvinklar i våra liv.
Lättare, i perioder, på mini semester
Rantama har undersökt hur nöjda de är som inte har arbetstid. Det mest centrala, som höjde granden av välbefinnande var möjligheten att påverka arbetsrytmen.
– Autonomiteten var inom kyrkan och den akademiska världen en märkbar resurs. I den förfrågan jag gjorde för ett år sedan konstaterade många av dem som svarade att de klarade sig väl med arbete utan arbetstid, berättar Rantama.
Välmående i arbete förutsätter att arbetstagaren kan ta i bruk de fördelar som arbetstiden för med sig.
– Arbetsdagen kan lättas eller delas upp, efter behov. Tiden kan, med gott samvete också användas till att uträtta egna ärenden. En del använder också arbetsdagen till små minisemestrar. Det kan vara lunch med sin partner, tid hos frissan eller en promenad.
Dåligt ledarskap är en risk
Det finns också en risk med arbete utan arbetstid. Den största är dåligt ledarskap.
– I ett arbetslag med dåligt ledarskap gör den ena långa dagar och för en annan finns det inte arbetsuppgifter. Ett orättvist arbetslag belastar och försvagar arbetsklimatet. En annan risk är ätt man förivrar sig. En ny arbetstagare kör fort slut på sig själv, ifall ingen finns med och begränsar.
Den bra introduktion behövs och en klok mentor, så att man lär sig att hitta rytmen i arbetet på rätt sätt.
– En som regelbundet gör för långa dagar skall styras till att begränsa sig och att få en rytm.
I praktiken kan det vara något annat
Rantama känner mycket väl till att det inte är så lätt att hålla en himmelsk arbetstid, i praktiken. Enligt KNTs undersökning är endast 40-60 procent av ungdomsarbetsledarens arbete det egentliga arbetet, den övriga tiden går till sysslor som någon bara måste göra. T.ex. administrativa uppgifter kan tilldelas ungdomsarbetsledaren, till vilken det egentligen inte hör.
– Detta är en bekant diskussion också inom högskolevärlden, då man har tvingats minska på stödpersonalen. Riktningen i arbetslivet går tyvärr mot detta, konstaterar Rantama.
Diakonibarometern 2016 visar på att av diakoniarbetarnas arbetstid blir endast mindre än hälften för klientarbetet, för en del endast 10-20%.
– Som församlingsmedlem anser jag det tråkigt ifall kyrkans anställda har bråttom bort från människorna för att sköta statistik eller gå på möten. Kyrkans uppgift är dock att möta människor. Jag hoppas att de administrativa uppgifterna minskar inom kyrkan, säger Rantama.
Utveckla arbetssätt
I dags läge är inte fast anställning, befattningar och tjänster, mera en självklarhet. Man avlönar t.ex. inte nödvändigtvis mera någon ny, som fyller behörighetsvillkoren, när en ungdomsarbetsledare eller diakoniarbetare går i pension. Arbetsmängden och behovet av kunnande har inte minskat under årens lopp, snarare tvärtom. Kyrkans anställda möter dagligen människor, vilkas problem är komplexa.
– Kyrkans ungdomsarbetsledare behövs verkligen. Det behövs verkligen engagerade människor som stöd för ungdomarna och familjerna. Jag har också ofta hänvisat människor till diakonimottagningen, då livsfrågorna har varit svåra och komplexa. Människor behöver vid sin sida någon som stöder och hjälper, ser Rantama.
So ett redskap för att klara arbetsbördan erbjuder hon att utveckla arbetet, att fundera ut arbetssätten och arr fundera på arbetsklimatet.
Församlingarnas arbetslag borde öppna sig och släppa in luft. Hur mycket slösar vi arbetsår, då vi i församlingarna gör arbete åt varandra och de olika branscherna strävar efter att visa på sin egen förträfflighet? Klimatet i arbetslaget kan vara spänd och ingen vågar göra nya öppningar. Problemen i arbetslagen äter resurser, som skulle behövas för att möta människor. Det är slöseri med resurser.
—————————————————————————————————
FÖR MYCKET ARBETE, VAD GÖR JAG?
Hur borde arbetstagaren reagera då arbetsbördan blir för stor eller uppgifterna utvidgas utanför det egna kompetensområdet?
- Arbetstagarens skydd är arbetsskyddslagstiftningen, som förpliktigar arbetsgivaren att också ta hänsyn till psykosocial belastning. I församlingarna finns arbetsskyddschefer och –fullmäktige, vilkas uppgift är att handleda i dessa frågor, säger Marketta Rantama.
Hon har, i sin bok, presenterat en modell för hur man bedömer psykisk belastning. Man kan få hjälp också från nya modeller för arbetstid.
- Rantama påminner om att ansvaret att gripa in i skadlig belastning ligger hos arbetsgivarens förman. Å andra sidan vill hon uppmana de anställda inom församlingarna att vara öppna inför nya arbetsuppgifter.
- De kan berika arbetet och ge det en ny riktning.
Arbete utan arbetstid kan bli himmelsk, då arbetstagaren har möjlighet att underlätta och dela upp arbetet och arbetsdagen själv.
- Ibland måste man bara ha egen tid, för att återhämta sig, säger Rantama för att inge mod.
—————————————————————————————————
Kyrkorådet Pekka Huokuna svarar:
Hur stöder kyrkans centralförvaltning dem som arbetar med församlingsarbete så att de orkar?
- Frågorna kring att orka är i första han arbetsgivarens sak. Avsikten med branschvisa träffar är bl.a. att stöda orkandet och motivationen i arbetet. Väsentligt är också en tät kontakt mellan olika arbetsgrupper.
Ett fungerande exempel är nyhetsbrevet för personalen inom fostran.
Inom diakonin är projektet Parempaan jaksamiseen (mot att orka bättre), vars avsikt är att stöda arbetstagare, ett exempel. Dessutom finns strategista linjedragningar och strategisk planering, utvecklingsprojekt, utbildningar, Diakonibarometern till som redskap för ett planerat arbete.
Allt som allt väcks tanken på hur viktigt det är att rikta arbetet och hur viktig personalplaneringen är. Det är viktigt att undvika tillfälliga personalminskningar t.ex. vid pensioneringar och att hålla koll på resurserna och sambandet mellan uppgifterna.
————————————————————————————————
Ta kontroll över återhämtningen
- Glöm tanken på work-life-balance och koncentrera dig på life-balanceen. Se inte så mycket på timmar, utan mera på vad du får gjort
- Observera tiden för återhämtning. Befria din hjärna från att fundera på arbete, håll ”minisemestrar”, gå på en promenad, skratta med dina arbetskamrater, håll lunchpauser, låt din livsglädje synas. Du skall ju vidarebefordra ett glädjebudskap från kyrkan
- Fundera i början av dagen, före du öppnar e-posten, över dagens gång, skriv ner på papper eller elektroniskt de centrala uppgifterna och målsättningarna. Notera under dagen då någon uppgift är utförd. På listan kan du skriva också sådana saker som tynger dig från privatlivet.
- Ta ledning över din arbetstid och följ med din tidsanvändning. Försök inte ens att göra många saker samtidigt. Håll en effekt-timme, då du koncentrerat gör dataarbetet. Utveckla ditt e-postarbetande. Främja själv mötenas smidighet.
- Skryt över dig själv och dina arbetskamrater. Ni som är anställda inom kyrkan är evighetens professionella. Bär med stolthet denna grunduppgift i era hjärtan. Ni behövs verkligen.
Källa: Marketta Rantama,
tilläggsinformation: www.markettarantama.fi
————————————————————————————————–
- År 2015 var hela kyrkans personal 20 338 personer
- Fastanställda var 12 958 personer och på tidsbundna avtal 7 380 personer.
- Års arbetstiden i relation till heltidsanställda var dock bara 14 179.
- I administrativt- och kansliarbete var 12,9 % av kyrkans anställda
- 16,9 % utförde fastighets- och servicearbete
- 22,3 % arbetade på begravningsplatser
- Församlingsarbete utfördes av 46,0 %
- Övrigt arbete 2,0 %
Källa: sakasti.fi/tilastot
tilläggsinformation: www.markettarantama.filisäinfoa: www.mark
