Kunde du berätta om dina pensionsplaner?

0
181

Kan arbetsgivaren fråga sina anställda om deras pensionsplaner? Måste man avslöja sina planer? Experten berättar om hur man kan diskutera pensionsplaner.

Vi tar genast från början ett exempel. En person som varit anställd inom kyrkan i över 30 år bestämmer sig för att gå i pension om ett år. I princip skulle hen orka arbeta ännu, men det skulle också vara roligt att spendera mera tid med barnbarnen och vem skulle nu inte vilja rymma bort på en längre semester under palmerna vintertid.

Personen i vårt exempel är 64 år. Lönar det sig för hen att tala om för arbetsgivaren om sina planer? Kan öppenheten leda till förändringar i arbetsuppgifterna eller i värsta fall till uppsägning före planerad pension?

Enligt Kevas forskning berättar upp till var fjärde inte för sin förman, att man tänker gå i pension. Många anser att det inte angår arbetsgivaren. Man vill hålla pensionsplanerna hemliga för att den egna ställningen på arbetsplatsen inte skall förändras. Det är en känslig fråga till vilken hör mycket frågor och rädslor. Pensioneringar är på en del arbetsplatser en het potatis som man inte gärna talar om, ens med sina närmaste arbetskamrater. Också för arbetsgivaren kan det vara svårt att ta upp frågan till tals. Täcks man fråga?

En öppen diskussion kräver förtroende

Arbetshälsoinstitutets nu pensionerade expert Rauno Pääkkönen har skrivit guiden Minäkö eläkkeelle (≈ Jag i pension?), i vilken problematiken belyses mångsidigt. Han tror att direkt kommunikation och en öppen diskussion lönar sig för båda parter.

– Jag anser att arbetstagaren öppet skall berätta och sina tankar och målsättningar. Detta kräver naturligtvis också förtroende. Vetskapen kan för arbetsgivaren ha en stor ekonomisk betydelse. Samtidigt kan den som går i pension dela med sig av sin tysta kunskap till dem som fortsätter på arbetsplatsen. Det kan också bli så att pensionären kan fortsätta och göra inhopp i företaget. Båda parter drar nytta av dessa diskussioner, säger Pääkkönen.

Hjälp från förbundet eller arbetarskyddsfullmäktige

Arbetstagaren måste dock inte informera om sina pensionsplaner på förhand. Om man så vill får man behålla den kunskapen för sig själv.

– Uppsägningstiden är för det mesta, för båda parter, definierad i arbetsavtalet. Åtminstone enligt dessa ramar måste man informera om sina pensionsplaner. Det skulle vara bra att man kunde rekrytera en ny anställd i god tid före den gamla går i pension.

Pääkkönen anser det inte etiskt bra att man med pensionsgången pressar ut den andra parten, oberoende av om det är arbetsgivaren eller –tagaren.

– I dagens läge kan båda parter svartmåla varandra på sätt eller annat. I min bok hänvisar jag bl.a. till konkurrensförbud eller till företag i Finland eller bedömning av dess produkter.

I samband med samarbetsförhandlingar kan det vara besvärligt att berätta om pensionsplaner. Då lönar det sig att be om stöd och råd av arbetarskyddsfullmäktige eller det egna förbundet.

– Tyvärr har jag tvingats höra om fall där arbetsgivaren sagt upp endast månader före pensioneringen skulle varit aktuell. Detta är en dålig utgångspunkt för mång faktorer.

Ta upp till tals vid utvecklingssamtal

Arbetsgivaren har några bra sätt att fråga om da anställdas pensionsplaner.

– T.ex. vid utvecklingssamtal kan man ta upp frågan till diskussion. Många företag har granskningar med fem års mellanrum vid 55, 60 och 65 års ålder. Vid dessa kan man diskutera hälsa och möjligheter att arbeta samt motivation säger Pääkkönen.

Ifall arbetstagaren har hälsohinder som inverkar på arbetsförmågan, är det bra att gå en diskussion kring just arbetsförmågan.

– Vi dessa kan man öppet, tillsammans med förtagshälsovården, arbetsgivarens representant och arbetstagaren, diskutera arbetsuppgifter och när det kunde bli aktuellt med pensionering, fortsätter Pääkkönen.

Trots att medierna ofta påstår motsatsen, vill många arbetsgivare gärna hålla fast vid anställda i pensionsåldern.

– Det finns företag som erbjuder olika förmåner åt anställda vilka fortsätter på arbetsplatsen, dvs. Flyttar framåt pensioneringen. I min bok har jag flera sådana exempel.

—————————————————————————-

Förbered dig i tid

De flesta som närmar sig pensionsåldern, skulle gärna ta det lite lugnare och ha mindre press på sig, göra arbete mera på egna villkor. Diskutera med arbetsgivaren om detta.

Det lönar sig inte att slänga sig ut i tomma intet eller förbli i soffhörnet då tiden för pensionering infinner sig. Det är skäl att i tid fundera på vänskapsrelationer, intressen, livsstil, ekonomi och hälsa. En känsla av onödighet kan infinna sig efter en tid av välmående och till det är det bra att finna svar. Också en depression kan finnas runt knuten.

Det lönar sig att i tid fundera på vad man tänker göra som pensionär. Arbete för en pensionär kan vara t.ex. välgörenhet, så att sköta barn eller gamla, hjälparbete.

Källa: Rauno Pääkkönen

—————————————————————————-

Styrka och stöd från en rehabiliteringskurs

Kyrkan stöder äldre anställda bl.a. genom rehabiliteringskurser. Kyrkans pensionsfond arrangerar i Lappo stift rehabiliteringskurser för tidig rehabilitering. Dessa har varit mycket populära. Januari månads kurs fylldes snabbt och den kurs som planeras till augusti är också redan full. Man kan ändå söka, kurser skapas allt efter behov.

– Det finns ett uppenbart behov av seniorkuster. De tar i sin helhet ungefär ett år, fyra veckor, delad i tre perioder. Avsikten med dessa är att ge tilläggskraft åt de anställda, både för arbetslivet och för andra områden i livet, säger rehabiliteringssekreterare Pirkko Noponen vid Lappo stift.

Att stärka kraftresurserna

Kurserna är skräddarsydda för anställda i åldern 57-65 år. Själsliga och fysiska kraftresurser stärks genom att betona motionens, näringens, sömnens och återhämtningens och avslappningens betydelse. Kursen ger också stöd inför pensioneringen och planeringen av den.

– Under kurserna diskuterar vi mycket om att bli pensionär. Det är ett diskussionsämne som blir alldeles naturligt eftersom det är det vi funderar på under våra kurser. Många vet redan i början av kursen, när de skall gå i pension. Rätt ofta går det dock så att planerna förändras under kursens gång. En del besluter sig för att flytta fram pensioneringen andra att arbets deltid en tid före pensioneringen, berättar Noponen.

Ta med hela livet

Under kurserna betonas också själslighet och andlighet samt deras styrkor. Viktigt är också att hitta ålder och erfarenhet som styrkor och att använda dem.

– Kurserna är helhetsbetonande. Under dem behandlas hela livet, tillägger Noponen

—————————————————————————-

Bered dig på utmaningar

• Att bli pensionär väcker många känslor. I pension får man gå eller tvingas man till, man väntar på det eller är rädd för det. För en del är det något bra, för en annan ett hot och för en tredje en befriande livsförändring.

• Sjukdom eller uppsägning för med sig oväntade situationer. Att plötsligt, mot sin vilja, tvingas i pension kan leda till en kris, vid vilken den mentala hälsan kan börja vackla.

• Att överge arbetsrollen och arbetsgemenskapen och ofta ledsamt och kräver ett sorgearbete, också fast man framför sig skulle ha en väntad och planerad tid.

• För en del som går i pension blir det ett steg ut i tomma intet. Ifall arbetet haft en mycket central roll i livet och andra mänskliga relationer inte just funnits, kan människan känna sig onödig och inte behövd.

• Pensionstiden är en ny tid för parrelationen, då parterna har mera tid tillsammans. Den bekanta partnern kan börja kännas närmare eller mera avlägsen. För många blir tiden som nybliven pensionär, en tid att bedöma rollerna i parrelationen på nytt. Den sexuella viljan och njutningen kan öka då man blivit pensionär, när man har mera tid och är mera avslappnad.

• Pensionstillvarons ekonomiska situation funderar många på, vilket kan belasta en. Var får man hjälp och vård, då man behöver det? Hur ha råd med ökade kostnader för medicin och ordentlig mat?

• Ifall pensioneringen väcker tankar om att meningen med livet försvann, finns risk för mentala problem. Det kan leda till sömnlöshet, nedstämdhet och för stor användning av rusmedel samt leda till att man inte sköter sig själv.

Källa: Föreningen för mental hälsa, mielenterveysseura.fi

—————————————————————————-

Text Tiina Usvajoki
Bild Juho Rinne

EI KOMMENTTEJA

JÄTÄ VASTAUS