Genom förtroendemännens samarbete kom man till ett stabilt resultat i Kotka-Kymmenedalen.
I enlighet med kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal bestäms tjänstens uppgiftsrelaterade lön enligt kravgrupp. Att placeras i kravgrupp 602 har för dem med lägre högskoleexamen ansetts vara näst intill omöjligt. Från församlingen i Kotka-Kymi, som grundades vid årsskiftet hörs helt annat ljud i skällan. Efter ett flertal gånger vid förhandlingsbordet har de anställda och arbetsgivarens representanter arbetat fram en lösning som båda parter är nöjda med. För ett gott slutresultat är förutsättningen ett bra samarbete och en gemensam front.
– Tillsammans med församlingens nya huvudförtroendeman samt JUKO:s, KNT:s, Dtl:s och AKI:s funktionärer lyckades vi för våra förmän få helt acceptabla kravgrupper. Vi betonade arbetets krav och ansvar. På det sättet lyckades vi få kravgruppen lyft till sin plats, säger församlingens huvudförtroendeman Marko Lamminen.
Flera Förhandlingar
Under förhandlingarna gick man noggrant igenom uppgifterna och ansvarsområdena i förmansställning. Förhandlingsomgångar fick man ha flera, för att komma fram till att få kravgrupp 602 på plats.
– Arbetsgivaren försökte använda grundutbildningen som grund för arbetets krav, men det följer ju inte avtalet om att det är arbetets krav som skall gälla enligt lönesystemet. På det sättet kunde löne-ombudets förslag omkullkastas i enlighet med huvudförtroendemannens agerande, säger Lamminen.
I församlingen i Kotka-Kymi hade kyrkoherden under sig sju olika branscher. Alla hade en egen ledande med arbetsgivarrättigheter och -skyldigheter.
I förhandlingarna märkte man att det skulle blivit olikheter i kravgrupperna, trots att förmansuppgifterna till sina krav var likartade. Enligt Lamminen lyfte man i förhandlingarna upp arbetenas krav och använde sig också av jämlikhetskortet.
– Sedan föreslog man snabbt 602 som kravgrupp, vilket blev möjligt då branschförmännen i praktiken representerade arbetsgivaren. De fattar alla förmansbesluten, därför krävde vi att kravgruppen inte kan vara lägre än 602.
Det stöd som de fick av Juko var enligt Lamminen viktigt.
– Alla svar och kontakter gav viktig information, mod och tro på att det lönar sig att avtala omsaker lokalt. Från förbundet fick vi också värdefullt stöd och värdefulla svar.
”Glastaket är krossat”
Lönesystemets kravgrupp 602 känns igen på att det handlar om branschledarskapets krav som tilläggsuppgift. Det är enligt verksamhetsledarna Tiina Laine (Dtl) och Arja Lusa (KNT) väsentligt.
– Branschförmannens uppgift har inom diakonin blivit en mycket underavlönad uppgift. Förmannen skall ha en lön motsvarande uppgiften – oberoende av utbildning. I kravnivån känner man igen ledarskapet, och i enlighet med det skall också systemet användas, specificerar Laine
Löner, i euro, som överstiger kravgrupperna, talar enligt Lusa om att det i församlingarna råder en lönetävlan mellan yrkesgrupperna. Detta har sina rötter i det gamla lönesystemet, där löneklasserna var knutna till tjänstebetäckning.
– Glastaket har söndrats. Lönesystemets 600-serie finns också för ungdomsarbetsledarnas tjänster, då när ansvaret så kräver. Nu får vi i fortsättingen också sökande till de ledande tjänsterna, och sådana som tar emot dem, eftersom man får en skälig ersättning för arbetet, tror Lusa.
Förbered dig i tid
De flesta som närmar sig pensionsåldern, skulle vilja lätta på arbetstrycket och mera göra arbete på egna villkor. Ta upp den härdiskussionen med din arbetsgivare.
Det lönar sig inte att falla ut i ett tomrum eller att stanna i soffan, när pensionen närmar sig. Det lönar sig att i tid fundera på sina vänskapsrelationer, sina intressen, sin livsstil, ekonomi och hälsa. En känsla av onödighet kan komma efter en period av välmående och man behöver hitta svar på det. Också depressionen kan dölja sig runt knuten.
Det lönar sig att i tid fundera på vad man skall göra som pensionär. Arbete, då man är pensionär, kan vara t.ex. välgörenhet, så som att ta hand om barn eller gamla eller annat hjälparbete.
Källa: Rauno Pääkkönen
Kraft och stöd av en rehabiliteringskurs
Kyrkan stöder sina äldre anställda bl.a. genom rehabiliteringskurser. I Lappo stift har kyrkans pensionsfond arrangerat tidig rehabilitering för seniorer, vilka varit mycket populära. Kursen i januari fylldes fort och kursen som planeras i augusti är redan full. Man kan söka i alla fall, kurser kan planeras efter behov.
– Det finns ett uppenbart behov av senior kurser. De tar i sin helhet ungefär ett år, fyra veckor i tre perioder. Avsikten med dem är att ge de arbetstagarna mera kraft för sina sista arbetsår och för andra delområden i livet, säger Pirkko Noponen, stiftets rehabiliteringssekreterare.
Stärk kraftresurserna
Kurserna är skräddarsydda för 57-65 åriga anställda. Genom att betona motionens, näringens, sömnens samt återhämtningens och avslappningens betydelse stärker man andliga och fysiska kraftresurser. Under kursen får man också stöd för pensionstiden och planeringen av den.
– Under kursen diskuterar vi mycket om att blir pensionär. Det är ett samtalsämne som kommer upp alldeles naturligt, för det är en fråga som vi funderar på under kursen. Många vet redan då kursen inleds, när de skall gå i pension. Rätt ofta går det dock så att planerna förändras under kursen. En del besluter sig för att flytta pensionen framåt eller att fortsätta, på deltid, berättar Noponen
Hela livet är med
Under kurserna betonas också det själsliga och andligheten samt att stärka dessa. Viktigt är också att hitta och ta i bruk de styrkor som ålder och erfarenhet ger.
– Kurserna är mycket helhetsbetonande. Under dessa behandlas hela livet, tillägger Noponen
Bered dig på utmaningar
– Övergången till pensionen väcker många känslor. Mar får eller måst gå i pension, man väntar på det, eller är rädd för det. Den livsperioden är för en del inspirerande, för en annan hotfull och för den tredje en befriande livsstil.
– Sjukdom eller uppsägning kan oväntat förändra situationen. Att plötsligt eller mot sin vilja behöva gå i pension kan leda till en kris, vid vilken de mentala kraftresurserna kan prövas.
– Att lämna sin arbetsroll och arbetsgemenskap leder ofta till sorg som förutsätter ett sorgearbete, trots att man framför sig på många sätt har något efterlängtat och planerat.
– En del som går i pension faller ut i tomma intet. Ifall arbetet har haft en mycket central betydelse i livet och man inte haft just andra mänskliga relationer, kan människan känna sig onyttig och inte behövd.
– Pensionstiden är en ny situation för parförhållandet, man har mera tid att vara tillsammans. Partnerna kan börja kännas ännu mera nära eller avlägsen. För många är tiden då man går i pension, en tid för att på nytt bedöma parförhållandet och dess roll. Då man gått i pension kan den sexuella lusten och njutningen öka, då man har mera tid och bättre kan slappna av.
– Den ekonomiska situationen som pensionär kan för många leda till frågor. Var får man hjälp och vård, när man behöver det? Hur ha råd med mera mediciner och en kvalitativ mat?
– Ifall övergången till att vara pensionär föder en känsla av att livet saknar mening, ökar risken för mentala problem. Det kan leda till sömnlöshet, depression och användning av rusmedel samt leda till att man inte mera tar hand om sig själv.
Källa: Föreningen för mental hälsa. Mielenterveysseura.fi
Text och bild Tina Hannu Keränen