För hjärnans hälsa är det väsentligt att skydda arbetsminnet från avbrott – även från tankar om bekymmer. Hur lyckas det?
Telefonen piper, det rasslar i e-posten, en kollega pratar bredvid dig och de dagliga bekymren snurrar i huvudet. Hur klarar sig barnet på dagis? Hinner jag hämta hen i tid? Måste jag till butiken? Hinner jag med dagens arbete? Många lever i en konflikt mellan trycket från familjen och arbetet och försöker klara av de oändliga kraven. Det är ett jättejobb, också för hjärnan. Ett modernt ord är multitasking, och detta är rena sopan för hjärnan.
– I hjärnan sker en sak i gången. Den sysslar inte med multitasking. Då vi försöker göra många saker samtidigt arbetar vi mot naturen. Enligt forskningen minskas vår effektivitet med ca 20 procent, då vi försöker göra flera saker samtidigt. Effektivitet är en synvilla. Då du gör något, gör bara det, säger arbetshälsopsykologen Minna Kauppi från Terveystalo.
Ta i bruk en stund för bekymmer
Det bästa sättet att skydda sin hjärna från överbelastning, är att skydda den från ständiga avbrott i tanken. Arbetsminnet kan inte arbeta om det blir en översvämning av avbrott. Tankar som bekymrar en är effektiva i att avbryta arbetsminnet.
– Då livet belastas av många saker, funderar vi på dem under arbetsdagen. Det är betungande för hjärnan. Vi bekymrar oss över en mängd frågor som vi inte kan påverka. Det skulle vara viktigt att sortera bekymren och ge dem rätta proportioner. Annars aktiveras ”fäkta och fly” mekanismen, vilken helt säkert tär på krafterna, säger Kauppi
Hon uppmanar oss att hålla en stund för bekymren, under vilken vi ger oss själva tillstånd att vara riktigt bekymrade. Samtidigt kan vi se vilka frågor vi egentligen snurrar i våra tankar. Kanske det finns något som vi riktigt säkert inte kan påverka, som vi kan släppa.
– Att sköta kaoset i hjärnan är att sköta den allmänna hälsan. Ofta kräver det medvetna val om vad vi ger oss in på.
Arbetslivet har förändrats
Arbetslivet har under årens lopp förändrats så att det belastar hjärnan allt mera. Ändå får man ofta höra att en människa använder endast en bråkdel av sin hjärnkapacitet. Arbetspsykolog Minna Kauppi är av en annan åsikt.
– Vi är på gränserna av vad hjärnan klarar av. Vi är hela tiden i on-läge, istället för att ens ibland gå offline. Avbrott kommer hela tiden och det är gift för hjärnan. Det utvecklas långsammare än omgivningens komplexitet. Förr var arbetslivet i samma storlek som människans kognition. Det är det inte mera.
Ta vara på återhämtningen
Hur lyckas vi bäst att styra det egna livet? Det har lyfts fram betydelsen av att kämpa emot avbrott, men dessutom måste man hålla koll på vissa grundfunktioner. En av dem är tillräckligt med sömn. Tillräckligt med sömn är väsentligt för hjärnhälsan. Det lönar sig att göra allt som är möjligt för det. En annan väsentlig sak är återhämtning.
– Hjärnan tycker om motpoler. Under fritiden lönar det sig att lära sig nya, intressanta, saker. Det kan vara t.ex. en ny hobby. Hjärnan tycker också om motion. Den hjälper en med återhämtningen från dagens arbete, säger Kauppi
Återhämtning behövs också under arbetsdagens lopp. Det är viktigt att ta mikropauser för att t.ex. bara andas och inte göra något speciellt.
– Då man under dagen tagit andningspauser, klarar vi bättre av att återhämta oss på kvällen. Det blir en positiv cirkel av återhämtning. Allting påverkar allt, säger Kauppi.
Säg nej
Att ta hand om sin hjärna förutsätter också att man säger nej. Arbetsliver pressar ur oss också de sista dropparna, ifall vi inte trycker på bromsen.
– Vi har en rättighet och en skyldighet att säga nej. Ingen annan gör det istället för oss. Vi har också rätt att kräva en rimligt lång arbetsdag. Arbetet tar inte slut genom att vi utför det, säger Kauppi.
Sedan skulle man ännu behöva lära sig att uppskatta avslappning och att göra ingenting. Vår, rätt så lutherska, arbetskultur håller just på att vakna upp till att inse nyttan med återhämtning.
– Vi kan redan utförandet, det behöver vi inte bekymra oss om. Framtidens vinnare är de som kan slappna av.
(Läs mera om hjärnans välmående: Leeni Peltonen, Minna Huotilainen: Tunne aivosi)
———————————————————————————————–
IFALL HJÄRNAN SKULLE FÅ BESTÄMMA…
• Du har bakom dig en god natts sömn. Du har inte just vaknat under natten.
• Du har själv planerat dagens arbetsuppgifter, vilka inte styrs av avbrott.
• Du håller en paus var 45 minut och går bort från din arbetspunkt, så att något nytt händer. Hjärnan blir fräsch.
• Du äter en näringsrik lunch, vid vilken det inte talas om arbete.
• Det finns passligt med rutiner och utmaningar under dagen samt sociala kontakter, humor och skämt.
• Arbetsdagen är rimligt lång, så att det finns tid för återhämtning.
• Du skriver vid dagens slut upp det du behöver minnas. Var blev jag varifrån fortsätter jag i morgon? Det är ett effektivt sätt att hjälpa minnet i relation till följande dag.
• Via rutinerna flyttar du dig från att vara på arbete till fritiden. Förflyttningsritualen kan t.ex. vara att lyssna på musik. Hjärnan får besked om att nu får den ha fritid.
• Din kväll är avslappnande. Du lugnar ner den redan några timmar före du går och lägger dig.
Källa: Arbetspsykolog Minna Kauppi
—————————————————————————————————
Text och bild Tiina Usvajoki / Illustration Hilkka Hyvärinen
