Konkurrenskraftsavtalet har gjort många upprörda i församlingarna. Det är frågan om det kollektivavtal som skrevs under sommaren 2016, med vilket man strävade efter att förbättra Finlands ekonomiska konkurrenskraft och minska arbetslösheten. Avtalet omfattade frysning av lönenivån, en förlängning av arbetstiden, nedskärningar i semesterpenningen och en sänkning av arbetsgivaravgifterna. Förlängningen av arbetstiden var inte tidsbunden, så som beslutet om nedskärningarna i semesterpenningen. Detta betyder att arbetstidsförlängningen är bestående.
Tyvärr förlängs arbetstiden
Man kan vara av olika åsikter angående de verkliga verkningarna och den verkliga nyttan av konkurrenskraftsavtalet. Fungerar avtalet verkligen så som det ursprungligen var tänkt? I församlingarna diskuteras främst varierande och olika sätt att förverkliga arbetstidsförlängningen. Enligt konkurrenskraftsavtalet förlängs den årliga arbetstiden i medletal med 24 timmar, utan att lönenivån förändras.
I en del församlingar har man förlängt arbetstiden med tre hela arbetsdagar. Det är ur arbetstagarens synvinkel dåligt och försämrar både välmående och orken. I andra församlingar har man tagit till helt andra, för arbetstagaren bättre alternativ, som stöder välmående och att orka i arbetet. Så har man gjort i Joutseno församling i Villmanstrand. Där arbetar ungdomsarbetsledare Anna Kärri.
I Jouteseno är man flexibel
Gemensamma kyrkorådet i Villmanstrand fattade beslut om att arbetstidsförlängningen används till informell och frivilligmotion, utevistelse eller andlig andhämtning.
– Arbetsplatsmotion, enligt avtalet, skall vara på förhand planerat och det skall dokumenteras. Ifall man inte deltar i verksamhet för att upprätthålla arbetsförmågan, förlängs arbetstiden på annat sätt med uppgifter som motsvarar befattningsbeskrivningen, berättar Anna Kärri.
Enligt den här modellen planerar varje anställd självständigt hur man förverkligar avtalet. Man har givit möjlighet för dem som inte vill syssla med motion, att öka arbetseffektiviteten på annat sätt, man kan exempelvis meditera.
– Alla har en arbetstidsförlängning på en halv timme per vecka eller en timme på två veckor. Den kan förverkligas också som längre pass, t.ex. genom att delta i någon cykelutfärd. Om alternativa lösningar måste man på förhand diskutera med förmannen, fortsätter Kärri.
Teamet rör sig tillsammans
Till Anna Kärris team hör hennes arbetskamrat och prästen som ansvarar för fostran. Teamet använder arbetstidsförlängningen till motion.
– Vi har strävat efter att åtminstone en gång på hösten och en gång på våren göra något tillsammans som arbetstidsförlängning. Vi har t.ex. gått på lunch och efter det gått ut och promenerat och samtidigt planerat terminen eller funderat tillsamman på våra önskemål gällande framtiden inom ungdomsarbetet.
– Arbetstidsförlängningen, förverkligad på detta sätt, är en bra lösning, lägger Kärri till.
Anna Kärri blir inte arg på konkurrenskraftsavtalet, för i Joutseno har man förstått att en anställd som mår bra är en tillgång för arbetsgivaren.
Text Tanja Puhakka
—————————————————————————————————-
Sjukfrånvaron minskar
Enligt tidningen Etelä-Saimaa har sjukfrånvaron inom den kyrkliga samfälligheten i Villmanstrand, som länge varit på stigande, nu börjat sjunka och t.o.m. sjunkit under 2014 års nivå. ”Villmanstrans församlings sätt att förverkliga konkurrenskraftsavtalet har inte gillats av alla församlingsbor. Att tillåta motionsutövning på arbetstiden väckte tankar om lekfullhet på bekostnad av skattebetalarnas pengar. De tvivlande Tomasarna ändrade åsikt då sjukfrånvaron, som länge varit i växande, förra året började sjunka och nu är under 2014 års nivå. De timmar som använts för motion kan ha en andel i detta”
Den motion som arbetsgivaren tillåter är arbetsgivarens handräckning till personalen. Nu har det konstaterats att personalen orkar bättre. Också arbetsgivaren kan vara nöjd, produktiviteten ökar, då människorna mår bättre.
—————————————————————————————————-
Bing, arbetsgivare!
Sett ur arbetstagarens synvinkel är konkurrenskraftsavtalet en försämring av arbetsvillkoren. Det skulle vara rimligt och önskvärt, att avtalstimmarna kunde användas kreativt och smidigt för att främja trivseln och orken.
Det som är till fördel för arbetstagaren, är också till fördel för arbetsgivaren. Det betalar sig tillbaka i form av förbättrat välmående i arbetet och minskad sjukfrånvaro.
—————————————————————————————————-
Så har man kommit överens
Enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet kan förlängningen av arbetstiden förverkligas som hela rekreations-, utbildnings- eller retreatdagar, vilka placeras på arbettagarens lediga dagar.
- Förlängningen av arbetstiden kan också genomföras genom att delta i arbetslivs upprätthållande verksamhet, som rekommenderas av företagshälsovården. Sådant som arbetsgivaren inte annars skulle räkna som arbetstid.
- Verksamhet som placeras på lediga dagar, och som räcker en hel dag, kan man ha maximalt tre under ett år
- Arbetstidsförlängning som placeras på vanliga arbetsdagar kan förverkligas t.ex. som läsning av facklitteratur, mera spelövningar (kantorer), inlärning av användning av sociala medier eller andra tekniska redskap, eller genom att delta i någon utbildning.
- Arbetstidsförlängningen kan förverkligas också genom att kombinera ovan nämnda alternativ så att det under året blir 24 timmar.
—————————————————————————————————-
Källa: Kirkon kiky-pdf, sakasti.evl.fi, Etelä-Saimaa (13.2.2018)
