15.2 kunde kyrkans avtalsparter komma överens om det nya tjänste- och arbetskollektivavtalet
Då detta skrivs har JUKOs styrelse låtit bli att bestyrka förhandlingsresultatet gällande kommunsektorn, staten och kyrkan, för att stöda universitetssektorns förhandlingar. I dessa har löntagarorganisationerna varslat om arbetskonflikt och riksförlikningsmannen förmedlar i situationen.
Avklaras inte under en natt
Förhandlingarna gällande tjänste- och arbetskollektivavtalet stäcker sig ofta in på nätterna, men de föds inte under en natt. Kyrkans kollektivavtal gick ut 31.1.2018, men förhandlingarna sattes igång redan i december, då fackföreningarna sade upp avtalet. Bl.a. frågor gällande lönen och arbetstiden hade man redan då behandlat i arbetsgrupper under ett års tid. Förbunden hade hört sina medlemmar för att få reda på vilka oegentligheter avtalet har. Före förhandlingarna inleds har förbunden bildat en förhandlingsdelegation för JUKO medlemmarna. Delegationen har satt upp målsättningar för förhandlingarna.
Genom att förhandla och avtala
Genom att sammanföra JUKOn, Kyrkans unions och Kyrkans branschers samt Kyrkans arbetsmarknadsverks målsättningar uppstår en ca. två veckors avtalslös period, efter vilken kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal 1.2.2018-31.3.2020 gäller.
Före man kom till ett avtal avbröts förhandlingarna två gånger. Först på grund av avtalsparternas olika syn på utvecklingen av lönesystemet, Andra gången var parterna av olika åsikt angående hur lång avtalsperioden skall vara och angående nivån på löneförhöjningarna. I detta skede var Jukos förberedelser för en arbetsmarknadsvarning redan långt gångna, men enligt JUKOs verksamhetsprinciper försöker man alltid komma till en förhandlingslösning, vilket man också lyckades med.
Styrka tillsammans
På den privata sektorn avtalade man denna gång om 24 månaders avtal. Kyrkans 26 månader långa avtal är i enlighet med kommunernas, statens och övriga JUKO avtal. Att den offentliga sektorn har lika avtalsperioder möjliggör bäst koordinering mellan dessa avtal och stöd bland JUKO avtalssektorer. Detta är styrkan med en förhandlingsorganisation som sträcker sig över olika branscher, något som ett enskilt litet förbund inte kan ha. Detta stöd synliggörs t.ex. då universitetssektorns förhandlingar blev stramare bordlade JUKOs styrelse bekräftande av redan uppkomna avtal. Denna koordinering vill arbetsgivaren gärna slå sönder och eftersträvade ett tvåårigt avtal. Kyrkans union stödde JUKO angående 26 månader, men för kyrkans branscher skulle en kortare period och lägre löneförhöjningar passat väl.
Löneförhöjningar och engångsersättningar
Det allmänna lönesystemets uppgiftsbaserade grundlöner höjs i en allmänförhöjning 1,1 procent 1.4.2018och en enprocentig allmänförhöjning 1.4.2019. I samband med junimånads löneutbetalning 2018 betalas en engångssumma på 108 euro och i juni 2019 betalas en engångssumma på 368 euro. Ett villkor för utbetalningen är minst fem månaders arbetsavtal under tiden 1.4-31.10, avtalet skall omfatta hela juni och lön utebetalad i juni. För deltidsanställda betalas engångssumman i relation till löneprocenten.
Dessutom skall församlingarna fr.o.m. 1.1.2020 använda 0,5 procent för tillägg för utförande (nuvarande prövningsbaserade) och 0,6 procent justeringsmån för utförande och uppgiftsrelaterade löner. Om justeringsmånen förhandlas mellan församlingen och förtroendemannen. Församlingar som inte har JUKOs förtroendeman får senare exaktare direktiv.
Den personliga lönedelen förnyas
Den prövningsbaserade personliga lönedelen ersätts av ett tillägg för utförande som skall tas i bruk i församlingarna 1.1.2020. Delen för utförande skall vara minst 1,1 procent av grundlönerna som hör till det allmänna lönesystemet.
Ifall församlingen använder sig av den prövningsbaserade lönedelen, förlängs användningen till utgången av 2019. Ifall man inom prövningsdelen använt justeringsmånen i enlighet med avtalet 2013, tas den delen i betraktande i minimisumman för de församlingarna. Den produktivitetsdel som är bekant från stat och kommun riktas inom kyrkan till att bekosta delen för utförande.
Samtidigt genomförs också förändringen av den årsbundna delen till erfarenhetstillägg. Från 1.1.2020 betalas fem erfarenhetstillägg, efter ett år minst fyra procent ab kravgruppens medellön, efter 10 år minst åtta procent av kravgruppens medellön och efter 15 minst 12 procent av kravgruppens medellön. Ingens lön skall p.g.a. dessa förändringar sjunka. Ifall den årsbundna lönen som utbetalas är lägre än lönen med erfarenhetstillägg är, korrigeras den enligt erfarenhetssystemet.
Förnyelsen av erfarenhetstilläggen gav JUKO huvudbry. Man var dock inom kyrkans förhandlingsdelegation redo att ta i bruk erfarenhetstilläggen, eftersom man inte skulle fått systemet med tillägg för utförande i användning i alla församlingar som obligatoriskt. Ett avtal är alltid en helhet och det var viktigt att få ibruktagandet tillägget för utförande. Avtalsparterna kommer att betona vikten av utbildning inför ibruktagandet av tillägget för utförande. Avsikten är att tillägget verkligen skall vara uppmuntrande, belönande och kännas rättvist.
Framsteg i texterna och fortsatt arbete
Det blev också framsteg i en del textfrågor. De tidsgränser som gjort det svårt med modularbetstid försvinner. Det betyder att modellen kan tas i bruk både tills vidare och tidsbundet. Också det deltagargränser som hindrat utbetalning av lägerledarersättning tas bort. Den särskilda ersättningen för lägerarbete, en ledig dag, kan i fortsättningen också beviljas för läger, minst 36 timmar, som hålls på vardagar. Lägerarbetets nuvarande situation börjar man reda ut i en arbetsgrupp, för att man skall kunna utveckla avtalet så att det beaktar belastningen som lägerarbetet är.
De ersättningar för telefonjour som varit på utprövning justerades och blev nu bestående under namnet ”mobiltillgänglighetsersättningar” Avtalsparterna erkänner att en del av de anställda utan arbetstid är mera bundna i telefonjour och mobiltillgänglighet än vad som avtalats om. Under avtalsperioden söker man i arbetsgrupper lösningar till dessa problem. En central arbetsgrupp för JUKO kommer också att försöka reda ut lönesättningen för de närmaste förmännen.
JUKOs styrka finns i förbundens medlemmar
Förberedelserna inför förhandlingarna år 2020 inleds genast, så att JUKO då skulle vara ännu starkare bättre kunna förhandla för kyrkans JUKO medlemmars kollektivavtalsvillkor. JUKO har aldrig strejk som målsättning, men för att lyckas i förhandlingarna förutsätts bättre beredskap för arbetsmarknadsåtgärder och förbereda en konfliktorganisation. Man måste, också inom kyrkan, våga tala om saken. JUKO och förbunden inleder arbetet utgående från kyrkans lagstiftning om strejkbegränsning och ur man skulle få bort dessa.
Eftersom JUKOs styrka kommer från medlemmarna är det ytterst viktigt att församlingarnas diakoniarbetare och ungdomsarbetsledare hör till förbundet och speciellt till sådana förbund som driver deras frågor, och inte bara följer efter arbetsgivaren.
Text Anne Kaitainen
