Vart tar du vägen efter skriftskolan?

0
185
Olarin seurakunnan musiikkirippikoulu kes‰kuussa 2015 Espoon Velskolan leirikeskuksessa. Jumalanpalvelus taltioitiin televisioon.

Alborna är avklädda, kyrkogångsböckerna undertecknade och betygen utdelade. Ännu en grupp är konfirmerad. Efter dagen och efter ett långt andedrag kommer tanken på livet. Efter skriftskolan: Hur många kommer på hösten till ungdomsverksamheten?

För två år sedan trängde jag mig in i olika teman, då jag undersökte ungdomar som gått skriftskolan. Jag fick tillgång till det finländska materialet av en internationell skriftskolundersökning. Den omfattade de ungas tankar om hösten om två år, vid början av skriftskolan. De som svarade var en stor grupp finländska ungdomar från olika delar av landet. Den sista förfrågan svar har tyngdpunkten på dem som är med i verksamheten, vilket betyder att undersökningen kan användas som en bild, istället för en generalisering.

Traditionellthar man mätt församlingsbornas kyrklighet i deltagande i mässan och hur man läser Bibeln. Dessa sätt verkar inte vara de sätt på vilka unga uttrycker sin tro. Hur då mäta kyrklighet? Biskop Seppo Häkkinenhar i sin undersökning gjort en tredelad indelning, där han granskar hur man förbundit sig till läran, till det gemensamma arbetet och medlemskapet i allmänhet. De ungas tankar kring de här delade dem i fyra grupper, vilka lite tillspetsat gavs benämningarna ”andliga”, ”församlingsungdomar”, ”de som väntar på kyrklig vigsel” och ”de som är på sin fritid”.

”Församlingens ungdomsarbete – en timme torde räcka”. Låter det bekant? Men fundera denna sommar en gång till, för över hälften av ungdomarna är intresserade av att efter skriftskolan komma med i församlingens ungdomsarbete. Men endast en bråkdel gjorde det. Som orsak anger ungdomarna tidsbrist, men undersökningen visade att ca. 70 procent upplevde att de inte blev ombedda att ta ansvar för någon uppgift efter skriftskolan.

Både ungdomarna och de som kommer på sin fritid kan i höst hitta till kyrkbacken. Av detta skall man dock inte dra den slutsatsen att de som kommit med i verksamheten är mera religiösa än andra. Av dem som kommer på sin fritid tror de flesta inte på Gud. De som kategoriseras som andliga är mest bundna till tron. De tror att de älskar Gud, men enligt deras åsikt har Jesus inte nödvändigtvis stigit upp från det döda.

Intressant är att, enligt undersökningen, är bönen mera beroende av personens relation till tron än till verksamheten. För de ungdomar som inte kommit med i verksamheten, sköts den egna andligheten genom bönen, istället för genom verksamheten.

Bland de som svarade gissar en fjärde del att de i något skede går ur kyrkan. Misslyckades du som ansvarig för skriftskolan ifall dina ungdomar hör till den här gruppen? Nej. ”De som väntar på kyrklig vigsel” är också de som redan före skriftskolan har visat att de är de som är minst intresserade. Kati Tervo-Niemeläs undersökning visar på att man hör till kyrkan om dess idé passar den egna världsåskådningen. Den vanligaste orsaken till att unga blir kvar i kyrkan är kyrkans hjälparbete samt kyrklig vigsel. Oberoende av vilken grad av bindning man har till kyrkan ses också barndopet som viktigt.

Forskarens sista tips inför skriftskolsommaren är: Värdera inte. De unga är olika och skriftskolan är för många en positiv upplevelse. Nästan alla förhöll sig till kyrkan åtminstone neutralt. Största delen ansåg sig känna till den kristna trons innehåll och också unga som fjärmat sig från kyrkan ville ha en möjlighet att döpa sina barn. tre av fyra ansåg att förhållandet till kyrkan hade förändrats under skriftskolan.

Koncentrera dig under skriftskolan på det du kan bäst: mötet, att göra tillsammans med de unga och kallelsen. Det räcker.


 

Noora Isoranta

Teologie magister

Pro gradu 2017: SITOUTUA VAI ETÄÄNTYÄ? – Undersöker unga som gått i skriftskolan för två år sedan, deras tro och bindningar till kyrkan

Text Noora Isoranta
Bild Kirkon kuvapankki Ville Talola