Får kyrkans anställda strejka?

0
1785

Inom kyrkan finns många uppfattningar om strejkrätten.
I denna artikel krossar vi myter om arbetskonflikter.
Vad stämmer och vad stämmer inte?

Avtalsförhandlingarna har förändrats så, att det inte mera finns centraliserade avtal. Alla sektorer måste själva förhandla om tillräckliga lönejusteringar. Ifall arbetsgivren avbryter förhandlingarna, så som det gick förra gången, är förhandlingslösningarna få. Med tanke på nästa avtalsrunda kan det löna sig att granska också möjligheterna till arbetskonflikt och rasera myterna kring dem.

Det är fel att strejka
Så kan det vara, eller så inte. Rätten till arbetskonflikt baserar sig på Finlands grundlag och internationella arbetsorganisationen, ILO:s, avtal. Till dessa har Finland förbundit sig. Strejkrätten härleds direkt från grundrättigheten att ingå sammanslutningar, lika som andra grundrättigheter. Dessa kan endast med lag begränsas. Lagen begränsar strejkrätten för dem i tjänsteförhållande, men inte för anställda i arbetsförhållande. Man är skyldig att hålla de anmälningstider som lagen förskriver, lika som begränsningar som är avtalade i tjänste- och arbetskollektivavtalet.

Under gällande avtalsperiod får man inte strejka
Detta stämmer. Tjänste- och arbetskollektivavtalet är arbetsgivarpartens sätt att köpa arbetsfred. Men avtalet säkerställs att, åtminstone under avtalsperioden, vare sig arbetstagar- eller -givarparten riktar, i övrigt lagliga konfliktåtgärder, mot den andra parten. Strejkvarsel kan ges först då avtalsperiodn är slut.

Kyrkans anställda har inte strejkrätt
Stämmer inte. De anställda som ar i arbetsförhållande har samma rättigheter till konfliktåtgärder, som i det övriga samhället (utom under gällande avtal). Denna rätt gäller också politiska strejker. Strejkrätten har dock begränsats för dem som är i tjänsteförhållande på samma sätt som inom kommunerna och staten: i huvudsak är endast strejk tillåtet och det endast gällande kollektivavtalsfrågor.

I alla fall har prästerna sålt sin strejkrätt
Det stämmer gällande åren 1987-1997. Det vederlagsavtal som då berörde prästerskapet förbjöd dem att tillgripa alla slags, också lagliga, arbetsmarknadskonfliktåtgärder, så länge som avtalet gällde. År 1997 fick prästerna två lediga dagar per vecka och avtalet förflyttades till historien, vilket öppnade strejkrätten.

Kyrkan har specialbegränsningar
Det stämmer. Kyrkans kollektivavtal förutsätter att tjänsteinnehavarna, också under en konfliktsituation, utför de uppgifter som finns uppräknade i gamla (1964) kyrkolagens paragrafer 4-13, i praktiken nästan allt andligt arbete. Motsvarande lista finns i nuvarande kyrkoordning, paragraferna 2-4. Allt annat arbete är man befriad från under en strejk.
Kyrkans tjänsteinnehavares begränsningar i strejkrätten utarmar hela strejkrätten
Så ser det ut när man snabbt tittar på det. Kyrkolagen från år 1964 gäller dock inte mera. Dessutom torde den nya grundlagen och internationella avtal, som Finland förbundit sig till, omintetgöra specialbegränsningarna. Detta utreds för närvarande. Man kan dock egränsa en strejk till endast administrativa uppgifter.

Man har inte strejkat inom kyrkan
Stämmer i det stora hela. Kyrkans andliga anställda har inte behövt strejka. År 1981 gav prästförbundet ett strejkvarsel. FFC-förbunden strejkade på 1980-talet också på kyrkans arbetsplatser.

En strejk leder inte till något positivt
Stämmer inte. Genom universitetsstrejken år 2018 uppnåddes nästan samma lönenivå som inom andra sektorer, trots att arbetsgivaren ursprungligen erbjöd nästan hälften mindre löneförhöjning. År 2015 avbröt Akavas, FFC:s och STTK:s demonstration förberedelserna av de sk. tvånglagarna, som skulle ha försvagat arbetsvillkoren. Med nationella generalstrejker har man uppnått bl.a. kvinnlig rösträtt och åttatimmars arbetsdag.
I Finland strejkas alldeles för mycket

Det är en åsiktsfråga. I Finland strejkas 100-200 strejker per år och p.g.a. strejkerna går man i snitt miste om 40 arbetsdagar per tusen löntagare. T.ex. i Frankrike och i Danmark är antalet strejkdagar tre gånger så stort. Å andra sidan är antalet strejkdagar i England drygt hälften och i Sverige knappt hälften av strejkdagarna i Finland.

MED STREJKER HAR MAN UPPNÅTT
1905 stor strejk
Enkammarriksdag, rösträtt för kvinnor
1917 generalstrejk
Åttatimmars arbetsdag
1956 generalstrejk
Allmänna löneförhöjningar, inkomstpolitisk helhetsuppgörelse
1984 lärarstrejk
Undervisningsbranschens egna avtal, märkbara löneförhöjningar
2001 läkarstrejk
Märkbara löneförhöjningar
2015 arbetsnedläggning
Förberedelserna av ”tvångslagarna”, som hade försvagat arbetslivet, avbröts
2018 universitetsstrejk
Löneförhöjningar som motsvarar övriga sektorer