Är du trygg?

– Andlig trygghet blir synlig som en möjlighet att vara sig själv och som en säkerhet att inget farligt kommer att hända, trots att man säger sin åsikt högt, säger teologie doktor Heli Pruuki.

Teologie doktor Heli Pruuki har redigerat dokumentet Turvallinen surakunta, i vilket andlig trygghet är ett delområde.

Heli Pruuki har bakom sig en väldig mängd arbete. Hon har samlat ihop dokumentet Turvallinen seurakunta (en trygg församling), som omfattar direktiv för fysisk, psykisk, social och andlig trygghet.

• Det är bra att direktiv för olika nivåers säkerhet nu lätt finns att läsa och tillgängliga på samma adress, säger Pruuki.

Andlig trygghet är ett ämne som inte lätt lyfts fram i diskussioner. Vad anser Pruuki att det betyder i församlingarna?

• Samma sak som psykisk trygghet. Får jag vara synlig, duger jag som jag är? Då synvinkeln är andlig lyfts frågor upp, som blir jag dömd eller förskjuten om jag tänker annorlunda än de andra i arbetslaget.

Lätt att skada

Andlighet är för de flesta en mycket personlig sak. Genom att anfall den är det lätt at såra.

• Att döma i Guds namn är andligt maktmissbruk, som sårar. Det är att blanda sig i på ett fult sätt och ökar otrygghet och kan föra människor längre från församlingen och från Gud. Vi borde bygga andliga samfund där vi högaktar varandra och lever tillsammans inför Guds ansikte och tror gott om varandra, säger Pruuki.

Hon tror att en tillåtande miljö möjliggör att hitta samhörighet, trots att uppfattningarna är olika.

• Då jag funderar på hur jag tänker, vad jag känner och vad som är viktigt för mig, måste jag minnas att ge den andra samma utrymme att tänka på sitt eget sätt. Så skulle Gud önska att vi skulle agera. Han skulle önska att vi skulle skapa ett tryggt samfund med kärlek.

Förmannen måste ingripa

De församlingsanställdas erfarenheter av andligt maktmissbruk och direkt andlig misshandel, varierar stort. Det finns arbetsplatser och samfund, där man fritt kan vara sig själv. Man får uttrycka sina åsikter och tro på sitt eget sätt. I andligt trygga församlingar behöver man inte gå med känselspröten på helspänn och hela tiden vara rädd för att någon tänker illa om en.

• Vi har också församlingar där det är helt omöjligt att vara av avvikande åsikt. Detta har ofta med ledarskapet att göra. Förmannens uppgift är att skapa en lyssnande kultur och att tala om missbruk. Om förmannen inte vågar ingripa, har de andra svårt att bygga något bra.

Enligt Pruuki är ledarskapet i församlingarna ofta antingen undandragande, som skapar andlig otrygghet och man gör ingenting eller dominerande och det får tyst på alla.

• Andlig trygghet kräver mod av förmannen. Då de anställda fritt kan tala om sina tankar och känslor avspeglar det sig positivt på stämningen i hela församlingen.

Det finns gränser för allt

Den andliga tryggheten kan sättas på prov också i mötet med församlingsmedlemmarna. Enligt Pruuki lönar det sig då ofta att ta den lyssnande rollen.

• Kyrkans anställda behöver inte alltid säga sin åsikt, utan kan erbjuda empati. En människa som starkt kritiserar kyrkan är ofta ärligt bekymrad. Hen kan mena väl, trots att saken presenteras på ett hotfullt sätt. Genom att se bakom den kritiserande människans beteende kan man hitta en diskussionskontakt.

Ifall klientens beteende börjar närma sig andlig sadism? Var går gränsen för vad man skall stå ut med?

• Som svar på aggressivt beteende eller andligt maktmissbruk räcker svaret ”tack för din feedback”. Man behöver inte ge sig ut för att vara en övermänniska. Man får, och man måste, skydda sig själv, säger Pruuki.

Hur möter man den trasiga?

Vi föreställer oss en situation när en människa väljer att lämna en väckelserörelse, i vilken hen är född och i skydd av vilken hen har vuxit upp. Den människan kan lämnas helt utanför samfundet, t.o.m. familjemedlemmar kan överge en. Hur möter man en sådan människa, vars andliga trygghet redan färdigt är sönder?

• Församlingens uppgift är att erbjuda ersättande och helande erfarenheter. Det är viktigt att säga att Gud inte har övergett dig. Du är ännu i säkerhet. Det är viktigt att lyssna och att gå vid sidan om. Ibland är det att gå ur en väckelserörelse så svåra upplevelser, att det bästa är att uppmana människan att gå i terapi, förutom det stöd församlingen kan ge, säger Pruuki.

Turvallinen seurakunta (en trygg församling), Finlands evangelisk Lutherska kyrkas publikationer:
https://evl.fi/documents/1327140/44385363/turvallinen-seurakunta-julkaisu.pdf

– Väsentligt är att lyssna på någon annan och förståelse för hen tänker så här och varför frågan är viktig för hen, säger Tiina Häkkinen.

Oliktänkande är en rikedom

Diaks lektor och arbetshandledare Tiina Häkkinen har forskat i andlig fostran, dess definition och förändring. Hon lyfter fram förmågan till andlig dialog.

 1. Vad är andlig trygghet?

Att högakta mänskliga rättigheter är för detta en bra utgångspunkt: man tillåter olika synpunkter, tolkningar och synsätt. Man förutsätter inte att kristenhet eller tro är att vara likadana eller att ha samma tolkningar. Man förstår att i denna tid och denna värld är vi och lever vi som människor och till det hör mångfald, och olika tankesätt och tolkningar, dessutom också ofullständighet.

Till andlig trygghet hör mod att ta tag i osakligt beteende, förkunnelse eller att såra en annan människas människovärde i tal och verksamhet.

Särskilt barns och ungas utvecklingsstadier måste skyddas och respekteras så att vi verkar med varsamma grepp och är lyhörda för att känna igen och ingripa i dömande, förkastande och tvingande verksamhet och osund kontroll med vilken man begränsar barns och ungas tankar, funderingar och frågor.

Det är också bra att vara medveten om vilken kontrollerande makt kyrkan tidigare har haft på människors beteende. Man inbillade sig att vi skulle ha fått makt och förståelse att definiera andra människors tro och synd. Till detta har vi ingen rätt, inte heller har vi givits makt att bedöma en annan människas tro eller att döma någon till helvetet. Andlig trygghet omfattas av det att en människa inte tar till sig rollen, eller uppgiften, som Gud och inte sätter sig i den allvetandes position.

I stället för att vi försöker tränga in Gud som garanti för vår egen uppfattning, kan det vara bra att förstå att Guds tankesätt kan vara helt annan än min egen. Gud är mycket mera än vi människor kan förstå.

2. Hur diskutera med någon som tänker annorlunda?

En respektfull diskussion i dialog är en bra utgångspunkt. Det primära är att lyssna istället för att påstå sig veta eller anta. Att lyssna på en annan människa betyder inte att jag behöver vara av samma åsikt. Också i en dialog kan det finnas två motsatta tankesätt och åsikter, samtidigt som man kan diskutera. Avsikten och målsättningen med en diskussion är inte att man i slutändan är av samma åsikt.

Andlig dialog kan sammanföras i två frågor: 1) Hur diskutera om andliga frågor, tolkningar och synvinklar tryggt och på ett sådant sätt att andra tankesätt inte blir ett hot för en själv? 2) Hur se oliktänkande och andra tankesätt som en rikedom och en möjlighet för funderingar: nå men sidu, också så kan man tänka.

3. Vad garanterar andlig trygghet på jobbet?

Goda respektfulla verksamhetsmodeller. Det kan vara nödvändigt att göra upp gemensamma regler för beteende, vilka man förbinder sig att följa. Jag dömer inte någon för dennes uppfattningar eller värderingar. Viktigt är också att vi pratar om sak och inte om person. Betydelsefullt och också maktrelationerna, speciellt de gömda – att se och erkänna dem. Man måste ingripa i osund andlighet eller andligt missbruk, det måste kännas igen och man måste kunna diskutera om det.

Arbetshandledning kan vara en väg till arbetsfred och för att garantera trygghet. Betydelsefullt är också att var och en känner igen sin egen bakgrund och de utmaningar som berör den, de egna ömma punkterna och den egna ångesten. Att var och en kan sätt gränser, begränsa den egna tomten och diskussionen om sig själv, genom att säga högt att detta går inte eller detta vill jag inte vara med om. Ibland han den andliga otryggheten komma för nära, då kan det vara bra att ta kontakt med arbetsplatshälsovården och t.ex. fundera på möjligheterna till personlig terapi.

4. Vilken är förmannens roll?

Som förman måste man ingripa i andligt våld och förtryck. Ingen får diskrimineras från arbetsuppgifter p.g.a. sin övertygelse, men å andra sidan skall ingen tvingas till sådana arbetsuppgifter som förorsakar olidlig stress eller ångest.

Förmannens roll betonas i olika arbetarskydds- och arbetsledningssituationer. Förmannen har makt och ansvar att fatta beslut om personalens arbetshandledning och olika diskussionstillfällen för att reda upp frågor.

Då det gäller andligt förstyck kan det vara frågan om att personen inte själv reflekterar över hur han talar eller verkar. Den andra ytterligheten kan vara allvarlig arbetsplatsmobbning, som kan betyda fortlöpande kritik av någons tro, osakligt bemötande eller uteslutande från arbetssituationer. Att reda ut allvarlig arbetsplatsmobbning är ett samarbete mellan olika instanser, men också här är den närmaste förmannen i en nyckelroll.

—————————————————————————————————–

Vilket dokument?

• Dokumentet Turvallinen surakunta (en trygg församling) har förverkligats som expertarbete på Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning. Huvudansvaret för texten och sammanställande av materialet hade Heli Pruuki, expert på avdelningen för fostran och familjeärenden, som stöd hade hon Titi Gävert, Sari-Annika Pettinen och Sirpa Syrjä.
• I arbetet deltog en stor grupppersoner med kunskaper i säkerhetsfrågor från kyrkostyrelsen, församlingarna, stiften, organisationer och statsadministrationen bl.a. Juha Antikainen, Riitta Kuusi, Juho Niemelä, Irene Nummela, Raija Ojell,Terhi Paananen, Tiina Peippo, Pirjo Pihlaja, Pekka Puukko, Virpi SipolasamtSeppo Viljamaa.
• Dokumentet ersätter säkerhetsföreskrifterna för församlingarnas läger- och utfärdsverksamhet från år 2006 samt Församlingarnas säkerhetsdirektiv från år 2007.

Text Tiina Usvajoki
Bild Hannu Kränen och Sofia Torvalds