Den nya arbetstidslagen godkändes i riksdagen 13.3.2019. Lagen träder i kraft 1.1.2020. Bestämmelserna i det ikraft varande arbets- och tjänstekollektivavtalet kan dock följas under hela avtalsperioden.
Nuvarande arbetstidslag är från år 1996, och den har redan länge varit föråldrad. Målsättningen med att förnya lagen har varit att få den att svara mot arbetslivets behov år 2020. Arbete är inte mera på samma sätt knutet till tid och plats. Lagen måste också uppfylla EU:s arbetstidsdirektiv och de krav som internationella avtal ställer på Finland. Utgångspunkten är att förverkliga skyddet av arbetstagarna så att lokala arbetstidsarrangemang kan förverkligas.
Den nya arbetstidslagen omfattar både tvingande lagstiftning och regler för hur man kan uppgöra avtal på olika nivåer. Till de tvingande bestämmelserna hör de som gäller bl.a. uppfattningen om vad som kan räknas som arbetstid, mertid och övertid, maximiarbetstid, givande av vilotid och arbetsgivarens bokföringsplikt. Förutom den tvingande lagstiftningen finns det en mängd olika saker som man kan besluta om i nationella kollektivavtal. Detta är t.ex. regelbunden arbetstid, flexarbete, gränserna för glidande arbetstid och arbetstidsbanker. Om detta kan man fatta lokala beslut på arbetsplatserna. Utöver detta blir det ännu saker som arbetsgivaren och arbetstagaren kan fatta beslut om.
Som arbetstid räknas den tid då arbetet utförts och som arbetstagaren är förpliktigad att vara på platsen där arbetet utförs, tillgänglig för arbetsgivaren. Restid räknas fortsättningsvis inte som arbetstid, ifall den inte kan räknas som en arbetsprestation.
De som utför kyrkliga förrättningar har omfattats av 2§ 1 moments undantagslagstiftning och befunnit sig utanför arbetstidslagen. Utanför den lagen, med stöd av Finlands evangelisk Lutherska kyrkas arbetstidsförordning, har också de tjänsteinnehavare befunnit sig som utför prediko-, undervisnings-, missions-, diakoniarbete samt de som arbetat med fostran. Detta är också situationen just nu. Utgångspunkten är att den nya arbetstidslagen tillämpas på alla arbets- och tjänsteförhållanden. I fortsättningen skall alla undantag finnas med i lagstiftningen.
Enligt den ikraft varande lagen tillämpas inte:
• för ledning och självständig uppgift som kan jämställas med det
• kyrkliga förrättningar
• familjemedlems arbete
• Arbete som utförs hemma eller i övrigt på sådana ställen att arbetsgivaren inte kan förutsättas kunna övervaka den arbetstid som går åt eller arrangemangen kring utförande av arbetet
• arbete, för vilket arbetstid skit har avtalats
För tillfället ar alltså viss grupper tjänsteinnehavare utanför tillämpningen av arbetstidslagen, på basen av en förordning. Då arbetstidslagen, enligt kyrkans arbetstidsförordning, inte tillämpas på kyrkans, samfälligheternas eller församlingarnas tjänsteinnehavare som utför predikoarbete, arbete inom fostran, undervisnings-, missions- och diakoniarbete, betyder detta att en stor del av DTL:s och KNT:s medlemmar har befunnit sig utanför legens tillämpning.
För att uppgifterna skall kunna fortsätta vara utanför arbetstidslagen, förutsätter den nya lagen arbetstids autonomi och det att uppgifterna finns omnämnda i lagen. Man kan inte mera stifta undantag i en förordning.
Enligt den nya arbetstidslagen är sådana här undantagna uppgifter:
• ledning och andra likställda, självständiga arbetsuppgifter
• religiösa förrättningar
• arbetsgivarens familjemedlemmars arbete
• sådant arbete, som utförs på sådana platser, att man inte kan förutsätta att arbetsgivaren kan övervaka den arbetstid som gått åt för arbetet (detta undantag kan fortsättningsvis bli tillämpat på sådana som har ett rörligt arbete, t.ex. försäljningsrepresentanter)
• uppgifter, för vilka det särskilt stiftats om i en egen lag
• uppgifter för vilka nationella kollektivavtal garanterar motsvarande skydd och uppgiften omnämns i lagen
Den nya arbetstidslagen tillämpas inte heller på arbetstagare som arbetar onåbart till den del hen deltar i tillställningar, tävlings-, eller lägerverksamhet, om vilka det stiftats skilt om i nationella kollektivavtal och vilka ger den anställda rätt till den vilotid och maximiarbetstid som stiftats om i arbetstidslagen.
De som deltar i kyrkliga förrättningar kan också i fortsättningen förbli utanför tillämpningen av arbetstidslagen, ifall hen omfattas av den i lagen avsedda arbetstids autonomin. Men, arbete som utförs hemma omfattas inte mera av undantagen. Tillämpningen utvidgas med distansarbete, vilket nuförtiden utförs specifikt inom expertarbete. Som motvikt till den breda tillämpningen av lagen finns en större möjlighet till flexibilitet. Med den nya flex-arbetstiden avgör arbetstagaren själv arbetstiden samt platsen där arbetet utförs, arbetsgivaren å sin sida besluter om arbetsuppgifterna, målsättningen och helhetstidtabellen.
Arbetstids autonomi betyder att arbetstagarens arbetstid inte definieras på förhand och arbetstiden inta granskas, alltså arbetstagaren kan själv besluta om sin arbetstid. Definitionen finns i början av den nya lagens 2§ 1 moment. En möjlighet till arbete utan arbetstid skall bedömmas från fall till fall: kan ifrågavarande arbetstagare verkligen besluta om sin arbetstids längd och var arbetet utförs. Eftersom huvudregeln är att arbete omfattas av arbetstidslagen, skall man vara njugg med beslut om undantag från lagen.
För tillfället skiljer sig arbetsgivar- och arbetstagarparternas syn på tillämpningen av lagen. Den 8.4.2019 fattade kyrkans huvudavtalsparter beslut om att man börjar behandla frågor gällande den nya lagen i en arbetsgrupp. När detta skrivs är alltså arbetet på hälft och vi återkommer till detta senare.
Du kan sända aktuella juridiska frågor till juristen på adressen:
arja.lusa@knt.fi tai
tiina.laine@dtl.fi
Text Jaana Liimatainen