Hur har du förberett dig för en strejk?

0
41

Blev du förvånad över frågan? Det förstår jag. Därför skall jag i denna artikel öppna upp vad det är frågan om i en strejk och varför olika arbetsmarknadsåtgärder är normala förhandlingsredskap för fackföreningarna.

Centraliserade avtalsförhandlingar hör till en förgången tid. Arbets- och tjänstekollektivavtalen förhandlas nuförtiden fram av fackförbunden och förhandlingsorganisationerna. De anställda inom den offentliga sektorn; kommun, stat och kyrka är inte sk. strejkkänsliga branscher. De anställda litar på förhandlingsverksamheten och ser strejkande som en, för dem själva, främmande tanke. Det är ytterst viktigt att man litar på förbundens verksamhet och på förhandlarnas kunskap.

En anställd som hör till ett fackförbund har befullmäktigat förbundet och/eller förhandlingsorganisationen att förhandla för hen om arbetsvillkoren. Förhandlarens uppgift är att övervaka, förbättra och försvara förmånerna för dem hen representerar.

I förhandlingarna om arbetsvillkoren finns det alltid två parter, arbetsgivaren och arbetstagaren. Inte ens den bästa förhandlaren kan gå med på motpartens alla förslag. Ofta används uttrycket ”med den här lösningen kan vi leva”. Uttrycket betyder att båda parter har kommit emot varandra och man kommit fram till en förhandlingslösning, som alltid är en kompromiss.

En sista utväg

Ibland är vägen till ett förhandlingsresultat särskilt lång och svår. Man kan tvingas inse att man är i en återvändsgränd. Då avbryts förhandlingarna. Hur fortsätter situationen? Då avbrottet sker under arbetsfred, dvs då avtalet ännu är i kraft, betyder avbrottet att parterna tar time out och förhandlingsparterna funderar på nya lösningar för att komma fram till ett förhandlingsresultat. Arbetsfred innebär att parterna har förbundit sig till att följa ikraftvarande arbets- och tjänstekollektivavtal.

Under arbetsfreden går arbetstagarna inte i strejk och arbetsgivaren kan inte besluta om lockout. Om avbrottet sker efter att avtalet gått ut, då har arbetsfreden upphört och möjlighet finns att inleda strejk eller att ta till andra arbetsmarknadsåtgärder för påtryckning.

Under en strejk görs inte sådana arbeten som inte är undantagna strejk. Strejken är laglig då när man med den strävar efter att trycka på för att få en överenskommelse i förhandlingarna. Med en strejk kan man påverka endast sådana frågor som man kan avtala om i arbets- och tjänstekollektivavtalet. Strejken är alltid en sista, yttersta, åtgärd.

Man kan gå i strejk eller ta till andra påtryckningsåtgärder då strejkorganisationen är i skick. Innom JUKO har man en gemensam instruktion för strejkorganisation och alla JUKOs förhandlingssektorer har egna sektorvisa instruktioner. Det är på förbundets ansvar att upprätthålla beredskap för arbetsmarknadsåtgärder.

Vilket är den strejkande arbetstagarens rättsskydd?

Den som fattar beslutet är ansvarig för arbetstagarens rättsskydd. Beslutsfattaren kan vara förhandlingsorganisationen JUKO eller medlemmens egna förbund. Beslut angående en strejk inom JUKOs förhandlingssektorer fattas av JUKOs styrelse efter att medlemsförbundet har hörts. Beslut om strejk kan också fattas av medlemsförbundet. Då arbetstagaren deltar i en arbetsmarknadsåtgärd som förhandlingsorganisationen eller förbundet fattat beslut om kan den anställda inte ställas till svars för påtryckning och arbetsgivaren får heller inte rikta sanktioner mot denne.

Om det är JUKO som fattar beslut om strejk, kan medlemsförbundet lösgöra sig från arbetsmarknadsåtgärden, ifall det man strejkar för inte riktar sig till det egna förbundets medlemmar.

Förtroendemannens och informationen roll

Förtroendemannens uppgifter definieras utgående från det ikraftvarande arbets- och tjänstekollektivavtalet. Till dessa hör bl.a. att övervaka arbetsfreden i enlighet med tjänste- och arbetsavtalslagen och arbets- och tjänstekollektivavtalet. JUKOs sektorvisa direktioner drar linjer för ifall förtroendemännen hör till strejken helt eller delvis eller på vilket sätt arbetsmarknadsåtgärden påverkar förtroendemännens uppgifter eller förutsättningar att sköta dem. Ofta är det meningsfullt att undanta förtroendemännen från konfliktåtgärden, speciellt sådana gånger då den gäller endast en del av dem som förtroendemannen representerar.

Information är å andra sidan en väsentlig del av arbetskonflikten och en fungerande information är en förutsättning för att åtgärden skall lyckas. Arbetsmarknadskonflikter vinner man nuförtiden i media, genom det medlidande och de sinnebilder man bygger upp. Medborgarnas allmänna stöd räcker för korta punktstrejker.

Måste man gå i strejk?

Nedan beskrivs några arbetsmarknadskonfliktåtgärder, med vilka organiserade anställda kan främja och idka påtryckning. Vid en strejk är det den organiserade anställdas plikt att stöda förhandlarna.

De nedan beskrivna påtryckningsmetoderna förblir teoretiska möjligheter, ifall förbundens medlemmar inte vill använda sig av dem. Då har dina befullmäktigade förhandlare inte ditt fulla stöd.

————————————————————————————————

Strejkord

  • Lockout: Arbetsgivarens konfliktåtgärd. Arbetsgivaren tillåter dig inte att komma till arbetet och förbjuder arbetande och betalar inte heller lön. Lockout kan rikta sig endast till sådana som hör till fackföreningar.
  • Politisk strejk: Arbetstagaren avlägsnar sig på egen anmälan, under arbetstid, från arbetsplatsen av politiska skäl, t.ex. för att protestera mot riksdagens eller regeringens åtgärder eller p.g.a. något som sker i annat land. Tjänstemännens och tjänsteinnehavarnas strejkrätt är begränsad, hen kan inte delta i en politisk strejk.
  • Stödstrejk: En strejk med vilken man uttrycker stöd för någon annan bransch eller strejkande verksamhetspunkt. De anställda som JUKOs kyrkliga sektor representerar kan hamna i en stödstrejk eller på annat sätt stöda strejkande. Att ge sitt stöd är oftast att påverka åsikter och att visa solidaritet över fackföreningsgränser.
  • Utmarsch: Arbetsmarknadsåtgärd under vilket de anställda avlägsnar sig från arbetsplatsen under arbetstid som en protest. Utmarscher kan arrangeras spontant och planerat.
  • Strejkvakt: En medlem i förbundet, någon som hör till dem som utför sådant arbete som lyder under strejken, som uppmanar alla sådana medlemmar som omfattas av strejken, men som försöker att komma till arbete, att avlägsna sig från arbetsplatsen. Strejkvakten förklarar också för utomstående vilken målsättningen med strejken är. Strejkvakterna upprätthåller också ordning utanför den arbetsplats som omfattas av strejken. Vakterna skriver också upp eventuella strejkbrytare och vilket arbete de gjort, samt den tid som de arbetat. Vakterna får inte ta till kraftåtgärder för att hindra någon att komma till arbetet. En strejk omfattar inte sådana personer som inte hör till fackföreningen.
  • Strejkvarsel: Arbetsgivaren måste på förhand informeras om en strejk. Varslet måste ges till arbetsgivaren och till riksförlikningsmannen senast två veckor före strejken inleds. Förbundet meddelar de egna medlemmarna när de skall delta i strejk eller en ev. stödstrejk.
  • Organisationsberedskap: Inom förhandlingsorganisationen och förbundet har man på förhand planerat hur man gör i ett sådant fall att man tar till strejkåtgärder. Ifall organisationsberedskapen är i skickhar alla funktionärer en beslutordning och överenskomna instruktioner och strejken är övad. Till ansvaret hör också ekonomiskt ansvar och att man förberett sig för strejken också ekonomiskt. När en anställd är i strejk får han ingen lön. Förbunden betalar strejkersättning till sina strejkande medlemmar.

Text Arja Lusa