Jämlik tillgång på information och service

0
1830

Tillgänglikhetsdirektivet strävar efter att alla skall kunna använda digitala tjänster och mobilapplikationer på lika villkor. Direktivet påverkar också kyrkans arbete

– Alla drar nytta av tillgängliga lösningar, både i byggda miljöer och i informationsutbyte, säger Minna Ågren.

Tammerfors kyrkliga samfällighets specialdiakon Minna Ågren säger att det i Finland finns 1,2 miljoner människor, vilka drar nytta av de tillgängliga nättjänsterna och ca. 50 000 som behöver ett tydligt språk.

– Utan tillgängliga nättjänster skulle ett stort antal bli utanför det digitaliserade samhället. Hur skulle du använda någon offentlig nätsida eller hur skulle du fylla i en digital blankett, ifall du inte skulle kunna höra, se eller du skulle ha svårigheter att förstå språket? Eller hur skulle det vara om du inte skulle kunna använda datamusen eller om du skulle kunna använda endast ena handen och motoriken i den skulle vara svag, beskriver Ågren.

Fart på bearbetningen

Avsikten med tillgänglighetsdirektivet är att alla människor skall kunna ta del av kunskapsströmmen och offentlig service.

– Alla i organisationen, borde inse betydelsen av tillgänglighet och börja bearbeta all material som finns på nätet, så att också bilagor och bilder blir tillgängliga.

Ågren påminner om att tillgänglighetsdirektivet också gäller kyrkans nätsidor, blanketter, bilder på nätet, informationsblad, olika former av information och också ifall applikationer används.

Allt innehåll också som text

Katri Meripaasi från kyrkostyrelsen berättar att t.ex. de synskadades delaktighet i digitalinformation fastställs i den internationella WCAG-instruktionen.

– Med instruktionen strävar man efter att säkerställa att också de handikapade och funktionshindrade kan använda nättjänster. Då man följer WCAG instruktionen i det tekniska förverkligande av nätsidor, kan de synskadades program för läsning av skärmen tolka sidans innehåll rätt och användaren kan utnyttja nättjänsten.

I praktiken betyder det här bl.a. att informationen i alla bilder och videorockså skall finnas som text.

– Också för podcasters skall det på nätsidan finnas en textversion, tillägger Meripaasi.

– Jag hoppas att vi skulle se nyttan med tillgängligheten ur församlingsmedlemmarnas perspektiv, funderar Ketola

En utmaning till kyrkans anställda

Handikapungdomsarbetsledare Henrik Ketola från Jyväskylä församling anser att kyrkan i all digital information skall beakta tillgänglighetsdirektivet.

– Dock har vi redan länge inom handikaparbetet strävat efter att förverkliga informationen så att målgruppen kan tillgodogöra sig all service lätt och förståeligt.

Enligt Ketola utmanar direktivet de anställda inom kyrkan att förverkliga digital service på ett tillgängligt sätt på alla nivåer.

– I mitt eget arbete betyder det att ta in direktivet samt dess instruktioner så att den finns tillgänglig för hela arbetsgemenskapen.

Betjänar alla

Enligt Ketola betjänar tillgängligheten hela församlingen och alla medlemmarna drar nytta av den på samma sätt som handikapanpassningen kan göra i något skede av livet.

– Som ett bra exempel kan man använda rullstolsrampen, som också är bra när man kommer med barnvagn till kyrkans verksamhet. Det samma gäller det digitala. Ju mera hinder vi tar bort från användandet, desto lättare blir användningen av den kyrkliga digitala miljön.


Vad är det frågan om?

  1. Avsikten med tillgänglighetsdirektivet är att alla skall kunna använda digital service och mobilapplikationer på lika villkor. Lagen om digital service trädde i kraft 1.4.2019 och samtidigt trädde kyrkolagens förändring, som också beaktar tillgänglighetsdirektivet, i kraft.
  2. Avsikten med tillgänglighetsdirektivet är att främja tillgängligheten till offentliga instansers nättjänster och mobilapplikationer. Tillgänglighet på nätet betyder t.ex. att innehållet är förståeligt, video och podcasts har text och att den som läser skärmen förstår innehållet rätt.
  3. Då kyrkans anställda skriver ett dokument, som sedan publiceras på nätet, skall de göras tillgängliga. Att beakta och att kontrollera tillgängligheten är lite som korrekturläsning före publicering. Då tillgängliga dokument görs upp tas alltså tillgänglighetskraven i betraktande och till slut görs t.ex. en tillgänglighetsgranskning av word- eller pdf- dokument.
  4. Direktiven tillämpas t.ex. på församlingarna nätsidor, servicens elektroniska beställnings- och anmälningsblanketter. Kyrkans nättjänster skall vara tillgängliga och i slutet av sommaren 2019 utför kyrkostyrelsen en tillgänglighetsgranskning gällande nättjänsterna anslut dig till kyrkan och hindersprövningen inför äktenskap.
  5. Redan nu finns det krav på det tekniska kunnandet gällande tillgänglighethos leverantören. Tillgänglighet på nätsidor och i mobilapplikationer blir inte färdigt genast, utan det är en fortlöpande process.

Källa: Katri Meripaasi, Kyrkostyrelsen

—————————————————————————————————–

Hjälp i början

  • Här finns information om hur organisationen kan börja fundera på nättjänsternas tillgänglighet: https://saavutettavuusdirektiivi.fi/saavutettavuus-ohjeet-toimi-nain/

Text Tiina Usvajoki
Bild Eliisa Ala-Kuusisto och Miika Manninen