Den hårda vägen eller via förhandlingar och avtal?

0
271

Strejk kan inom kyrkan låta som ett opassande påverkningssätt. Å andra sidan hör man de anställda säga att det äntligen skulle vara en möjlighet att visa för arbetsgivaren irritationen över de dåliga arbetsvillkoren.

Tjänste- och arbetskollektivavtalsförhandlingarna är i fullgång inom kyrkan. I januari informerande både kyrkans arbetsmarknadsverk och arbetstagarförbunden varandra om de huvudsakliga målsättningarna. Det hände ofta att dessa målsättningar i början är lika långt från varandra som öst är från väst. Förhandlingarna fortgår långt in på våren. Detta års förhandlingar beskrivs allmänt, och också inom kyrkan, som ovanligt krävande. Förhandlingarna gäller bl.a. konkurrenskraftsavtalets extra timmar, arbetstidsfrågor, löneförhöjningar och andra textfrågor. Vilka råd ges ifall arbetstagarparten efter förhandlingarna ser att arbetsgivarens förslag inta går att godkänna och man har kört in i en återvändsgränd?

Ingen strejkar av elakhet

Är en strejk som Mårran i Mumindalen, som fryser allting till is som hon rör vid? Så verkar det i alla fall då man ser arbetsgivarpartens kommentarer angående ett strejkhot. I dessa uppskattas konsekvenserna av en strejk i överkant. Berättar det något om arbetskonfliktens kraft, att en strejk måste demoniseras så?

En strejk är arbetstagarnas lagliga och kraftfulla sätt att påverka en låst förhandlingssituation. Det är klart att en strejk har ekonomiska följder för ett företag och påverkan servicen inom företag och den offentliga sektorn. För kyrkan är det också en prestigeförlust som ger signaler om förhandlings- och arbetsförhållanden. Vad skulle vara en alternativ påtryckningsmetod? Skall vi alla tillsammans hålla andan tills arbetsgivaren ändrar åsikt? En strejk är en extremåtgärd, som är möjlig endast under en avtalslös tid. Det är arbetstagarnas försvarsmetod om man inte kan godkänna förhandlingsresultatet. Strejk är inte ett anfallsvapen, för man förhandlar också i morgon.

En eventuell strejk kan beröra olika arbetstagargrupper, olika enheter eller specifika nyckelgrupper. Strejkens längd kan vara allt från en dag, såsom universitetsstrejken 2018 eller längre. Ifall kyrkan som sektor hotas av strejk, informeras de medlemmar som omfattas av strejken. Man informerar om orsakerna, praktiska arrangemang och tidtabeller. En strejk kommer inte som en överraskning för någon. Förbunden betalar strejkersättning under den dit strejken pågår.

 Ett starkt stöd av medlemmarna

Akavas kyrkliga förbund frågade under våren 2019 efter medlemmarnas åsikter gällande deltagande i konfliktåtgärder och strejkberedskap. Enligt förfrågan ansåg medlemmarna att en strejk inte är omöjlig och arbetsmarknadsåtgärder överlag fick ett starkt stöd. Förhandlingsdelegationen för JUKOs kyrkliga förbund har utsett en Centralstrejknämnd, vars uppgift är att förbereda eventuella arbetsmarknadsåtgärder och kyrkans förhandlingsdelegations strejkdirektiv. Likadana förberedelser har också gjorts inom JUKOs kommun-, stats- och universitetssektorer. Ingen strävar efter en strejk, men man måste vara beredd på en, ifall situationen kräver det.

Avsikten är alltid att komma till ett förhandlingsresultat genom förhandlingar och avtal. Trots att man ofta påstår motsatsen, känner fackföreningarna sitt ansvar mycket väl. Om detta visar också förhandlingsresultatet inom teknologiindustrin, genom det fick man i stort sett endast tryggat en positiv utveckling av köpkraften. I arbetskollektivavtalet förband sig avtalsparterna till gemensamt överenskomna villkor och till arbetsfred under avtalets giltighetstid. JUKOs förhandlingsdelegation kan väl beskrivas som #genom förhandlingar och #avtal.

—————————————————————————————————– 

Både strejk och arbetsmarknadsåtgärder har tidigare beskrivits i Dino 4/2018 och 2/2019 samt i Crux 3/2018 och 3/2019. Det här är seriens tredje och sista artikel.

Text Tiina Laine