Till kyrkomötet valdes Masku församlings diakon Marita Hietanen, ungdomsarbetsledaren Juha ”Juuso” Perilä från Hertonäs församling och arbetsledaren för fostran Ville Kämäräinen från St. Mickel domkyrkoförsamling.
- Hur känns valframgången?
Ville:Valresultatet var förvåndande. Jag tyckte nog att jag gjorde ett riktigt bra valarbete, men jag blev positivt förvånad av valresultatet i alla fall. Jag deltog i min listas gemensamma valarbete. Jag skrev några insändare i lokaltidningen. Jag gjorde kampanj i some och gjorde en bloggsida. Jag sände ett valbrev till en del alldeles med snigelpost och till en del med e-post. Jag tig direkt kontakt med väljare och störst av allt tror jag det var att jag hade de som talade för mig. Stort tack till dem!
Juuso: Jag är ännu förundrad och tacksam. Det var ändå en liten överraskning att bli vald. Jag är tacksam över att många har trott på mig. Kandidat blev jag i misstag. Jag har alltid gjort valarbete för andra. Jag blev tillfrågad om jag visste om någon som man kunde tillfråga som kandidat. Jag hör mig själv svara: jag kan ställa upp. Ifall det är något jag vet, är det hur man röstar i kyrkliga val och hur det fungerar att få röster: Det finns inga flytande röster. Berget var högt at bestiga, men som tur var fanns det de människor som trodde på att jag hade något bra att ge till kyrkan och berättade det till sina vänner, som fick rösta. Det gav valsegern.
Marita: Jag är verkligen överraskad över mängden röster jag fick. Samtidigt är jag tacksam och ödmjuk över det förtroende som jag fått. Jag har en gång tidigare varit kandidat i kyrkomötesvalet, i det förra valet. Valreklam gjorde jag på det sättet att, vi tillsammans med två andra från samma valmansförening i Salo tryckte 95 reklamkort, vilka vi sände till röstberättigade i närområdet. På min Facebook sida en reklam i vilken jag berättade om min kandidatur. Jag har verkat med olika förtroendeuppdrag i Salo sedan 2009. Utgående från dem har jag skapat en grund för förtroende bland de röstberrättigade.
- Vad vill du påverka under den kommande kyrkomötesperioden?
Ville:Lösningar som på riktigt gör kyrkans strukturer lättare. Att bevara familjesynvinkeln och prioriteten av fostran högt i kyrkan. En sida av detta är ungdomsarbetsledarnas andel i kyrkans ämbete (diakonatet). Man måste också få någon ordning på äktenskapsfrågan. Det tror jag föds genom någon kompromiss.
Juuso: Att verka för ungdomsarbetet. En idé skulle vara att få biskoparna på besök till någon skriftskola i sitt eget stift. På det sätten skulle man ge skriborna mera synlighet. Diakonatsfrågan får inte heller falla i glömska. Jag hoppas jag kan föra vidare de tankar som de som valde in mig har och önskar.
Marita: Jag förhåller mig till att jag blev invald i kyrkomötet modigt och med ett öppet sinne. Jag har hört att förutom talen i plenum och arbetet i utskotten sker ett viktigt påverkningsarbete under kaffe- och lunchpauser och i diskussioner i korridorerna. Jag ser med iver och hoppfullhet fram emot nya bekantskaper och nätverk.
- Vad väntar du dig av den kommande kyrkomötesperioden?
Ville:Mycket arbete som kräver bra sittmuskler, att bereda sig för ärenden, förargelse, men också att frågor går framåt och en sådan morgondag för kyrkan som visar sig inbjudande och som ett mänskligt samfund.
Juuso: Jag väntar mig att vi inom kyrkan får lugnat ner frågor och att alla hittar en vilsam plats. Vi har bokstavligen inte råd med att någon större grupp lämnar kyrkan. Då är folkkyrkans tid förbi.
Marita: Min målsättning är att hämta diakonal expertis med till kyrkans beslutsfattande. Kyrkans medlemsantal sjunker, men diakonins klienter minskar inte alls, utan tvärtom. När samhäller stramar åt socialservicen ökar trycket på diakonins materiella, andliga och sociala hjälp. Jag har också redan blivit tillfrågad angående diakonats förnyelsen. Ett nytt förslag angående det är på kommande från kyrkomötets verksamhetsutskott. Förslagets innehåll och tidtabell lär klarna i början av kyrkomötets mandatperiod.
—————————————————————————————————–
VALSYSTEMET ÄR FRÅN EN FÖRGÅNGEN TID
Röstningsaktiviteten i kyrkomötesvalet blev låg. Röstningsprocenten för prästernas representanter var endast 65,5 procent. Detta är speciellt, eftersom alla präster per automatik har rösträtt. Men, ändå använder endast två tredje delar den. Detta samtidigt som en stor del av kyrkans övriga anställda är utan rösträtt, trots att det skulle vilja rösta.
I lekmannavalet var röstningsprocenten 77,3. I denna grupp finns också kyrkans andliga arbetare, såsom ungdomsarbetsledare och diakoniarbetare, som är förtroendevalda i sin egen hemförsamling.
Under de senaste åren har man allt starkare fört fram ett behov av att förnya kyrkans valsystem. Att endast en liten del av församlingsmedlemmarna har rösträtt och att prioritera en yrkesgrupp ser i dagens kyrka ut som ett system från en förgången tid. Det är trots allt inte väntat att kyrkomötet skulle göra några större förändringar.
Text Arja Lusa och Marko Pasma
Bilder från egna arkiv
