Förändrade hälsovårdstjänster och digitaliseringen är en utmaning för diakoniarbetets klienter.
Huvudresultatet anser vi vara att de intervjuade uttryckte ett behov att få information och handledning i frågor gällande hälsan. De var också motiverade till olika mätningar i anslutning till hälsan. De intervjuade ansåg det också vara viktigt med det personliga mötet och att någon var intresserad av klientens hälsa.
Människors ansvar för sin egen hälsa och vården av sig själv ökar hela tiden. Det har blivit allt mera kritiskt att man kan hantera den digitala hälsovårds- och välfärdsservice för att få information om den egna hälsan och självvård. Hinder för användande av de digitala tjänsterna är otillräcklig utrustning och otillräckliga kunskaper för att använda servicen, att servicen är svåranvändbar, den ekonomiska situationen, bristande intressen för digitala tjänster och en önskan om personlig service. Klienterna borde få service utgående från deras kunskaper, förmågor och ekonomiska utgångspunkter.
Hjälp behövs för att hitta servicen
Då hälsovården ständigt förändras följer diakoniarbetaren utvecklingen från sitt arbetsområde och funderar på vem det blir svårare att uträtta ärenden, vem blir utan service, hur kan man hjälpa dem att hitta service, hur kan man påverka så att problemen kan avhjälpas. Utgående från slutarbetet anser vi att diakoniarbetets plats mitt bland all hälsovårdsservice just nu att styra rätt bland servicen och ge hjälp att hitta rätt på samma sätt som det är när det gäller att hitta rätt bland socialservicen. Det lönar sig för diakoniarbetet att fortsättningsvis utveckla service som stöder hälsan, bl.a. genom hjälp att klara av att uträtta sina ärenden.
Sjukskötarutbildningen är diakonissornas grundutbildning och en stark utgångspunkt för det professionella kunnandet. Den är det stor nytta av i det mångsidiga diakoniarbetet, som är i ständig förändring. Utgående från sin utbildning har diakonissorna pålitlig kunskap i hälsofrågor. De kan hjälpa och stöda i hälsofrågor, känna igen riskkunder och styra dem vidare.
Frågor som väckts
Den som kommer till diakonissan måste kunna lita på att diakonissan ha aktuell och pålitlig information om hälsan. Under undersökningen väcktes frågan: Har de? Och å andra sidan har kyrkan vilja och resurser att upprätthålla diakonissornas kunnande och utrusta mottagningarna för hälsofrämjande arbete? Ett konkret exempel skulle vara sjukskötarnas databaser i Duodecim och Terveysportti, vilka skulle erbjuda uppdaterad information om vart klienten skall styras och för att upprätthålla sin kunskap.
Slutarbete
Under år 2018 inleddes i församlingen i Korso en diakonissans mottagning, där klienten kan få gjort olika hälsomätningar och rådgivning. Diakoniarbetare Mirja Jalo gjorde i Diak, tillsamman med sina studiekamrater en intervjuundersökning bland mottagningens klienter.
Målsättningen var att klargöra hur klienterna upplevde diakonissans mottagning och hurdana förväntningar de hade. Dessutom kartlades klienternas tankar om egenvård och diakonalt vårdarbete.
Man kan stifta närmare bekantskap med slutarbetet i databasen Theseus. Det finns under namnet Diakonissan vastaanotto Korson seurakunnassa (Diakonissans mottagning i Korso församling, klienternas förväntningar och erfarenheter).
Text Mirja Jalo
Bild Riikka Jäntti