Tidningen Dino frågade hur mångfalden av kön och sexualitet bemöts rätt och hur man skall tala om det. Till båda hör termer som kan kännas besvärliga och rent av skrämmande. Kan du termerna?
När vi talar om sexualitet och könsmångfald, talar vi om oss alla. Vi är alla en del av mångfalden som våra unika jag.
- Könsmångfald omfattar bl.a. könsidentitet och ett mångfaldigt sätt att uttrycka sitt kön. Vid sidan av dessa är det också bra att komma ihåg mångfalden av kroppar. Våta kroppar är mångfaldiga utöver som kön också som utseende och egenskaper. Sexuell läggning berättar om vem vi känner erotisk och romantisk dragning till, ifall man känner sådan, beskriver specialungdomsarbetsledare Mio Kivelä.
Behöver man ens definiera?
Det är bra att fundera på om man ens behöver definiera en annan människa utgående från kön eller sexualitet. Enligt Kivelä kan man förvåna sig över hur sällan man behöver den här informationen.
– I verkligheten berättar kön och sexuell inriktning endast denna ena sak om människan. Fortsättningsviskänner vi inte hen eller vet desto mera om hen.
Kivelä betonar att man ofta går omkring onödiga definitioner och förväntningar. Vi kan tala om människor som människor med de termer de själv använder.
– Vi kan tala on förväntningar på men och kvinnor, ifall könet har en betydelse, men på riktigt vet vi inte vilket kön den andra har. Med dessa termer avser vi att ge den andra mera utrymme att finnas till och att bli sedd och uppskattad.
Man kan respektera, fast man inte förstår
Enligt Kivelä bemöter man en annan människa korrekt endast på ett sätt: med respekt och kärlek.
– Genom att bemöta hen som ett av Gud skapat under, som hen är. Man behöver inte alltid förstå, för att respektera och visa kärlek, tillägger hon.
En del av regnbågsfolket har inte några utmaningar i relation till tron och kyrkan, men enligt Kivelä kan de också behöva kämpa med det faktum att andra har utmaningar med deras identitet, sexualitet eller tro.
– Man kan vara tvungen att övertyga andra om sin tro eller få uppleva att andra ifrågasätter den egna övertygelsen gång efter annan. För en del är själva tron helt problemfri, men församlingarna och kyrkan känns svåra och skrämmande. Människor kan t.ex. vara rädda för att bli utanför trosgemenskapen, offer för andligt våld eller diskriminering.
En del kan uppleva att de är osynliga eller måste hemlighålla någon sida av sig själv.
– Det är viktigt att minnas att det inom kyrkan och bland de kristna finns många regnbågsmänniskor. Vi är övertygande kristna på samma sätt som vem som helst.
————————————————————————————————-TERMERNA
- Sexuell läggning: Till vem eller vilka vi känner sexuell dragning. Tidigare använde man främst termerna hetero-, homo-, bisexuell och lesbisk. Nuförtiden används flera termer.
- Könsmångfald beskriver att människans egna erfarenhet av det egna könet kan vara annorlunda än den traditionella uppdelningen i vår kultur, i män och kvinnor. Detta omfattar också hur man ger uttryck för sitt kön. På vilket sätt man själv förmedlar att man är en man, en kvinna eller något annat.
- Sexuell mångfaldär en lite mera oklar term. Mera exakt syftar den på människans breda spektrum av sexualitet med olika lust, fetischer osv. Ofta används termen lite löst och man hänvisar till sexuell läggning och könsmångfald.
- Säg inte ”att byta kön”. Tranpersoners erfarenhet av sitt kön motsvarar inte definitionen av det kön de fått vid födseln. Med medicinsk behandling kan man forma kroppen att motsvara det egna könet och då talar man om könskorrigering. Pratet om att byta kön upplever man som sårande, på samma sätt som termerna trans och transsexuell. En person som korrigerat sitt kön upplever sig inte nödvändigtvis mera som transsexuell, utan som man eller kvinna.
- Övrigt kön, regnbågsmänniskan, homo eller lesbisk, är alla ord, som rätt använda och med rätta nyanser är ok. Alla termer kan användas sårande i vissa situationer, användas mot fel människor och sägas i en sårande ton. Också hetero kan vara sårande.
Källa: Lumi Sammallahti, Sateenkaariyhdistys Malkus
——————————————————————————————————
HUR MÖTA MÅNGFALDEN RÄTT?
MIO KIVELÄ,specialungdomsarbetsledare:
– Genom att erkänna och att vara medveten. Tar bort någon onödig förutfattad mening, ger utrymme för något nytt ord t.ex. genom att byta toalettskyltarna så att alla, oberoende av kön kan använda församlingens toaletter. Förstår sina egna förutfattade meningar och vågar låta dem bli utmanade. Förhåller sig till världen och Guds skapelseverks mångfald med beundran. Lär sig av sina fel, ber om förlåtelse och strävar efter att utvecklas.
LUMI SAMMALLAHTI, Sateenkaariyhdistys (regnbågsföreningen) Malkus:
– Genom att sätta sig in i ämnet. Genom att bearbeta förutfattade meningar och åsikter. Genom att lyssna på regnbågsfolkets erfarenheter. Projektet Taakasta voimavaraksi (från börda till en resurs) har gjort en förfrågan vars resultat man kan använda i det egna arbetet. Den viktigaste förfrågna för ungdomsarbetet finns här:
Inom diakoniarbetet kan man använda den här:
http://www.voimavaraksi.fi/perheneuvontakysely/
JARMO KOKKONEN,chef för kyrkans arbete för fostran och familjefrågor:
– Inom både kyrkan och i samhället har människor väldigt olika synpunkter på sexualitet och könsfrågor. Mitt bland det olika är det viktigt att lyssna och respektera alla människor och se till att församlingen är ett tryggt samfund för alla människor.
—————————————————————————————————Stanna upp vid det okända
Lumi Sammalahti från regnbågsföreningen Malkus säger att det viktigaste är att sätta sig sig i den andra människans situation.
– Enligt mig borde det här vara utgångspunkten för allihopa, trots att vi inte alltid når dit.
Enligt Sammallahti lönar det sig att stanna upp vid det okända. Försöker jag förstå så mycket jag förmår? Möter jag människan som likvärdig och på samma nivå genom att respektera hens erfarenheter?
– Ifall den andras identitet och riv står i konflikt med de egna uppfattningarna om ett bra liv kan vi lätt börja predika, försöka omvända, skrämma eller skuldbelägga. Vår egen osäkerhet kan också bli synlig så att vi psykiskt vänder ryggen åt människan och hoppas att hen skulle försvinna utan att störa oss. Detta kan för den andra vara traumatiska upplevelser säger Sammallahti.
– Man skall ändå inte låtsas eller ljuga om att man förstår, ifall man inte förstår. Det lönar sig inte att låtsas att man vet något, som man inte vet. Man kan ändå respektera och möta, trots att man inte vet och förstår, tillägger hon.
Församlingen kan rädda eller förstöra
För en ung regnbågsmänniska kan församlingen vara det räddande stödet när man inom familjen eller i skolan blivit mobbad. Å andra sidan kan en del regnbågsmänniskor i församlingen bli utsatta för andligt våld.
– Normerna inom församlingarna kan vara strama. Människor skall vara män eller kvinnor och visa sin könstillhörighet på traditionella sätt. De skall rikta sig mot det motsatta könet och de sexuella uttrycken är tillåtna endast inom traditionella heterosexuella äktenskap. En människa som inta passar in i de normerna kan känna sig mycket ensam och oduglig, beskriver Sammallahti.
De normer som råder i församlingen kan leda till avsky mot det egna jaget och t.ex. leda till att man strävar efter att ändra sig egen sexuella läggning eller sin egen upplevelse av kön.
– Någon kan uppleva att man inte duger som den man är, inte ens för Gud. Det kan kännas skrämmande och ångestfyllt att läsa bibeln, speciellt om någon använt den som redskap för andligt våld. Det skulle vara viktigt att man ingriper mot all typ av andligt våld och försvarar offren för våldet.
Utstängd på olika sätt
Sammallahti påpekar att människor kan utestängas på olika sätt.
– Man svarar inte på hälsningar, man beter sig som om den andra skulle vara luft, man baktalar människan, man hindrar människan att få arbetsplats, man vägrar sätta sig vid samma bord, man rör inte kollekthåven när en regnbågsperson samlar in kollekten.
Många upplever också kyrkans linjedragning gällande vigning till äktenskap och välsignelse av äktenskap som uteslutande.
– Det är märkligt att, trots att man säger att alla har samma värde, välsignas vissa människors kärlek, men inte andras.
– Det lönar sig att lyssna på vilka termer människan använder själv om sig själv, och ta dem i bruk. Ifall det är något man inte förstår, kan man alltid fråga säger Lumi Sammallahti.
——————————————————————————————————
Regnbågsföreningen Malkus grunduppgift är att främja psykiskt och andligt välmående hos människor som hör till sexuella och könsminoriteter.
Professionella inom diakonin och ungdomsarbetet kan be om utbildning gällande regnbågsmänniskor av Malkus.
Malkus har pilotprojekt i två samfälligheter. Med projektet strävar man efter att göra dessa samfälligheter så trygga och möjliga att närma sig som möjligt för regnbågsfolket.
Malkus projekt, Taakasta voimavaraksi (från en börda till en styrka) breddar man föreningens arbete. Genom det ökar man det stöd som redan nu finns och påverkar samhället, speciellt trossamfund och gör frågor gällande tro synliga.
Detta om detta och dess medlemsföreningar
Mera information: http://www.voimavaraksi.fi/
Text Tiina Usvajoki
Bilder Hanna Pielikko
