Lång semester är STOR lycka

I den här artikeln berättar Nina Fabritius- Ylitalo och Marjo Kurvinen om sina tankar kring semester.

Vi får arbetspsykologens anvisningar för en lyckad semester samt en historisk tillbakablick på varför semesterns längd är t.o.m. 38 dagar.

 Diakon Nina Fabritius-Ylitalo håller semester i kortare perioder, men helst dock så att minst fyra veckor av semestern hålls på sommaren. Utöver det har hon ofta en veckas semester runt påsken och två veckor efter julen. En av semesterveckorna håller hon ännu på hösten.

• Jag bor med min familj på landet, vi har en stor gård och ett rätt gammalt hus. Semestrarna går lång ut på att syssla med dessa. Vi reser inte just, vilket också har betytt att corona situationen inte tills vidare påverkat detta års semesterplaner, berättar hon.

Också Marjo Kurvinen arbetar i Raseborg som diakon. Hon har helst hela sin semester i ett streck.

• Ifall jag har heltidsarbete har jag försökt hålla ca en vecka semester på hösten eller vintern, säger Kurvinen. När sommarsemestern börjar, försöker hon fara på resa så fort som möjligt.
• Miljöombytet ger mig semesterstämning. Under senaste år har jag haft för vana att packa bilen och köra den upp på nattåget som går norrut. Sedan har resan fortsatt genom finska, svenska och norska Lappland.

Slutdestinationen är hennes mans hemkommun, Kuusamo, där största delen av semestern är stugsemester, fisketurer och besök av släktingar.

• Jag slappnar av genom att vandra på fjällen och genom att mata fiskarna med maskar. Det viktigaste är att inte ha bråttom, men också det att man får träffa släktingar och bekanta som bor långt borta.
• I år hade vi tänkt resa till England, för att träffa släktingar, men det lär inte lyckas nu. Kanske också resan norrut blir annorlunda, ifall nattåget inte går och restauranger, kaféer och inkvarteringsplatser inte är öppna, funderar Kurvinen.

”En fantastisk och nödvändig motvikt till vardagen”

Hannu Kauppinen, arbetspsykolog och utbildare av arbetshandledare, ser semestrarna som nödvändig tid för återhämtning både för löntagare och företagare. Vad gäller den första gruppen så ser man tydligare att de själva i mindre utsträckning kan reglera och påverka sin tidsanvändning.

• Sist och slutligen kanske tiden är vår viktigaste resurs. Semestern är naturligtvis värdefull i sig själv, den servar oss för vardagen och arbetet, säger Kauppinen.

Enligt honom är semestern viktigast för återhämtningen och för att man skall hinna förverkliga sådant som man inte hinner under vardagen.

• Hoppeligen får all njuta av prestationslösheten och av möjligheten att bara vara. Semestern är en fantastisk motvikt till vardagen. Var nådig mot dig själv och njut av semestern, oberoende av corona, uppmanar Kauppinen.

Det är viktigt att lösgöra sig.

Många funderar säkert på hur semestern lyckas under coronatid.

• Jag hoppas att det finns en kompromiss mellan det som arbetatagaren önskar och det som är till fördel arbetsgivaren och samhället.

Kauppinen avser då undantagssituationen, då många fått ge avkall på förmåner och kanske främst tidpunkten för dem.

• När man avtalat om semester, är det viktigt att lösgöra sig från arbetet. Det kan man gör t.ex. genom att geografiskt ta avstånd, genom att koppla bort arbetsmeddelanden eller t.ex. genom en fest med de närmaste. Viktigt är också att ha trevlig sysselsättning och välsignelsen av att göra ingenting.

Text Tanja Puhakka
Bilder Jari Fabritius och Marjo Kurvinen

Låt oss tacka Kekkonen

 Juko r.y:s (Fosus) förhandlingschef Markku Nieminen berättar att president Urho Kekkonen, år 1973, instiftade en förordning om att tjänstemännen skulle ha 38 dagar semester. Också kyrkan tog i bruk den övriga offentliga sektorns semesterpraxis, med vilken man i tiderna kompenserade en lägre lönenivå.

Ungefär 250 000 kommunalt anställda och ca 52 000 statligt anställda kan njuta av över sju veckors årssemester.

Alla har dock inte så lång semester, för de flesta inom privata sektorn har endast fem veckor semester per år.

• Då, år 1973 fick den privata sektorn höga löneförhöjningar. Staten hade dålig ekonomi och kunde inte svara med motsvarande löneförhöjningar. Så den bytte ut förhöjningarna mot längre semester, berättar Nieminen.

Man kunde inte locka med löner.

Orsaken var också att semestern måste spridas ut på annan tid än sommaren. Det här ersatte man med mera semester.

• Långa semestrar är, och har varit, ett lockbete till statligt arbete. Med löner har man inte just kunnat locka, summerar Nieminen.

Två tredjedelar av de statligt anställda kan njuta av de långa semestrarna, dvs. alla som arbetet mera än 15 år. I kommunerna har man njutit av de långa semestrarna redan i 50 år. Redan år 1962 beslöts det om tre dagar semester per semesterberättigad månad efter 15 tjänsteår.

• Regeln är den samma so nuförtiden. Ca 60 procent av de anställda har 38 dagars semseter, säger Nieminen.

Information om årssemester

• Årssemestern tjänas in utgående från arbetsdagar.
• Semestern tjänas in under perioden 1.4 till 31.3 följande år.
• För tjänsteinnehavare intjänas semester från månader som omfattar minst 14 arbetsdagar eller månader när anställningen räckt minst 16 dagar.
• Dagar då man varit borta från arbetet men för vilka det utbetalas lön eller FPAs dagpenning räknas med bland de de dagar för vilka man tjänar in semester.
• Anställningens längd och den arbetserfarenhet som berättigar till erfarenhetstillägg påverkar semesterns längd. Ur denna synvinkel är det alltså inte likgiltigt vilka tidigare arbetserfarenheter som räknas med i erfarenhetstillägget.
• Inom kyrkan varierar semesterns längs mellan 23-38 dygn.
• Arbetsgivaren skall höra sig för om arbetstagarnas semesterönskemål för semestrarna fastställs. Men, i sista hand är det arbetsgivaren som fastställer semestern. Minst 65% av semestern skall placeras under semesterperioden.
• Då arbetsavtalet avslutas betalas en semesterersättning för de semesterdagar som inte har hållits.
• Semesterperioden börjar 2.5 och avslutas 30.9.
• Semestern förfaller efter att intjäningsåret avslutas 31.3. Semester som ges efter detta är förfallen semester.
• Också under permittering intjänas semester, dock som mest 42 dagar i gången.
• Semester som ges under och utanför semesterperioden ges i ett streck, ifall man inte kommer överens med den anställda om annat.
  • Läs mera: Kyrkans kollektivavtal s.61-92