Tynger det etiska lasset?

Tynger det etiska lasset?

Både inom diakoni- och ungdomsarbetet bär man olika etiska lass. Det kan man se som en känsla av otillräcklighet, när man möter klienter med flera olika problem och som ett tryck i korselden av en skriftskolungdoms ifrågasättande. Det finns möjligheter att lätta på lasset, men endast prat hjälper inte. Det behövs konkreta åtgärder.

Docent Mari Huhtala vid yrkeshögskolan i Jyväskylä har forskat i det etiskt betungande. Enligt henne kan det som är etiskt betungande ökas av arbetsgemenskapens verksamhetssätt, ifall de inte beaktar möjligheten att utföra arbetet på ett etiskt hållbart sätt. T.ex. ständig brådska, otillräckliga resurser för att utföra arbetet, oetiskt ledarskap eller en oetisk kultur är riskfaktorer för att arbetet blir etiskt betungande.

• Ifall den anställda upplever att hen inte kan göra tillräckligt för en klient kan situationen vara starkt etiskt betungande. För att underlätta kan arbetshandledning hjälpa eller om man får tala med sin egen förman, säger Huhtala.

Det är också väsentligt att ta hand om att man själv orkar, får vila och koppla loss från arbete, så att man in ständigt funderar på arbetet också på fritiden.

• Förvisso är det viktigaste att man inom arbetslaget tar hand om arbetstagarnas arbetssituation och välmående, t.ex. genom tillräckliga resurser, betoner Huhtala.

De professionella berättar

Inom församlingsarbete förstår man inte hur betungande klientkontakterna inom diakonin är, säger Elina Fuchs.

Elina Fuchs, diakonissa

• Diakoniarbetets klienter har ofta allvarliga mentala-och rusmedelsproblem, de kan också ha blivit utnyttjade och mött våld. Klienterna kan vara oförutsägbara och aggressiva. En klient med mentala problem beter sig inte logiskt, och dennes beteende är inte i linje med målsättningarna. I en sådan här situation kan det vara omöjligt att förhindra t.ex. en vräkning. Dessa människor verkar bli lämnade åt sitt öde och utan den hjälp de behöver. Att på lång sikt möta dessa personer leder till en överbelastning av given empati och till utbränning.
• En bakgrund som barnskyddets klient är ett problem också för många vuxna klienter. Inom diakoniarbetet möter vi regelbundet okunnighet och likgiltighet över släktleden, bl.a. när det gäller vård av små barn. Detta är väldigt tungt.

Den etiska belastningen ökas också av att den kristna trons popularitet minskar och av det tryck som riktas mot kyrkan från samhället. Det belastar de anställda som utför ett betydande kyrkligt hjälparbete. Det verkar som om kyrkans vardagsverklighet avviker mycket från den bild som ges ut i offentligheten.

• Ifall arbetsgivaren känner till diakoniarbetets belastning, underlättar det att bära bördan. Detta ses konkret, t.ex. som en möjlighet för diakoniarbetarna att använda väktare på mottagningarna. I mottagningsutrymmena borde finnas alarmknappar och en fysisk närhet till en kollega som arbetar i närheten. Det borde också finnas en reträttväg ur mottagningsrummet.

Diakoniarbetarna borde regelbundet få delta i undervisnings- och diskussionstillfällen, under ledning av professionella, vid vilka man behandlar de frågor som är belastande.

Vi tvingas att, från sidan, se på klienternas lidande, säger Hanna Ehrnrooth.

Hanna Ehrnrooth, diakonichef

• Etisk belastning inom diakoniarbete är en mycket aktuell fråga. Frågan påverkas också av coronan, vilken ännu mera har lyft fram klienternas många problem.

Diakoniarbetes kärna är att hjälpa dem som inte får hjälp från annat håll. Trots det möts vi ständigt av situationer när vi gjort anmälningar angående klienter, vilka inte får saklig vård, trots att de uppfyller kriterierna för vård mot sin vilja. Vi tvingas att från sidan se på klientens lidande. Det föranleder en chockerande värdekonflikt, som i sin tur belastar den anställda.

• Det händer att klienterna ringer till oss flera gånger om dagen, vilket betyder att den enda lösningen blir begränsning. I en utmanande klientsituation bad vi om utomstående arbetshandledning. Vid träffen klarnade det vad vi kan göra och vad vi inte kan göra. Vi kom överens om att jag, som förman, tar hand om den betungande klienten och avgränsar en viss tid av dagen för hen. Ifall man själv får stöd av den egna förmannen, hjälper det en väldigt mycket att orka.

Ungdomsarbetsledaren blir ofta ett bollplank, mot vilket den unga slänger svåra frågor, säger Ari Tähkäpää.

Ari Tähkäpää, stiftssekreterare för fostran

• Ungdomsarbetsledaren möter säkert oftast etiska frågor och den belastningen inom skriftskolan. Ungdomsarbetsledaren blir ofta ett bollplank, mot vilket den unga kastar tunga frågor och testar på samma gång ledarens övertygelse och engagemang.Å andra sidan möts man av situationer då arbetskamrater på skriftskolan kan ha olika synpunkter på samma fråga, t.ex. äktenskapsfrågan och frågan om parförhållanden mellan personer av samma kön. Till ett läger tvingades man kalla på utomstående hjälp, och den mycket besvärliga situationen bearbetades långt in på hösten.
• Den etiska belastningen stiger ofta fram i samband med arbetshandledning. Det förväntas av handledaren raka svar och lösningar, vilka handledaren p.g.a. sin egen handledaretik inte kan svara på för någon annan.
• Det är också viktigt att utveckla en öppen atmosfär, som tillåter olika synvinklar. Till spelreglerna för ett arbetslag hör också solidaritet till det egna arbetslaget värden och beslut. Denna princip kan man i bästa fall hjälpa genom att inse att den enskilda människan inte kan välja allting själv eller fatta alla beslut själv. Det skulle också vara bra att ta med en värdediskussion vid sidan om de etiska frågorna. Frågor som är viktiga för människor är bl.a. ekologiska, sexuella, ekonomiska och etiska värden. Ifall man funderar på dessa tillsammans är det lättare för den anställda att möta dem i vardagen.
• Utvecklingssamtal, regelbundna diskussionsforum och att skriva ner spelregler för betungande situationer är konkreta saken man kan göra för verksamheten. Att tala är en handling, men man behöver också handlingar som är verksamhet.

”Allt utgår från att man pratar, men det räcker inte till”

Man borde bygga en sådan kultur inom arbetslaget att man inte är rädd för att prata om det man borde parata om, oberoende av hur svårt det skulle vara, säger Markku Tynkkynen Kyrkans utbildningscentral

• Hur kan den närmaste ledningen stöda personalen i att förebygga det som är etiskt betungande?

Nuförtiden anser man att ett bra arbete utgår från att arbetet är meningsfullt, att arbetslaget fungerar och från klara strukturer. Ifall en anställd känner att hen gör ett betydelsefullt arbete i ett bra arbetslag, upprätthåller det motivationen och välmående i arbetet. Genom strukturer skapar man fysiskt och andligt utrymme för den anställda, i vilken hen har lättare att arbeta. Till strukturerna hör klar arbetsfördelning och tillräckliga resurser för att utföra arbetet. Resurser är t.ex. tid, budget, utrymmen och arbetsutrustning. Det bästa sättet för den närmaste förmannen att förebygga etisk belastning är att bygga ett bra arbetslag med klara strukturer. Inom dessa är det möjligt att utföra ett etiskt betydelsefullt arbete.

• Hur borde man ta i tu med etiska utmaningar inom arbetslaget?

Arbetslaget framgång beror ganska mycket på förmågan till inbördes samspel. En sammanförd grupp av människor, vilka kan tala med varandra om också svåra frågor, vilka tillsammans kan möta etiska utmaningar. Allt utgår från samtalet. När man tillsammans stannar upp för att tala om frågor och fenomen är det möjligt att hitta rätta lösningar. Att prata och att fundera på frågor är dock inte tillräckligt. Ifall man t.ex. saknar tidsresursen, måste man hitta den någonstans. Det är också viktigt att den anställda vet när hen har gjort tillräckligt. Ifall den anställda upplever att hen har svårt att förbinda sig till arbetsgivarens etiska linjedragningar, bör hen få utrymme att tala om det, men å andra sidan är det också viktigt att hen inser vad som är möjligt och vad som inte är det.

• Vad gott kan komma från att man behandlar etisk belastning?

Som utgångspunkt är konflikter och problem en bra sak. De framkallar något viktigt som man måste undersöka och som man kan lösa. Man får inte vara rädd för dem och man måste möta dem. Ifall man klarar av det, kommer man framåt i arbetet, till en bättre nivå.

• Hur utbildar man förmännen till att verka i utmanande situationer?

Det är viktigt att cheferna lär sig förstå att till hens arbete hör etiskt utmanande situationer. Ifall förmannen lär sig att hantera och lösa dem i sitt eget arbete, har hen större möjligheter att hjälpa arbetslaget att göra det samma. Chefen behöver, i sitt arbete, ha tid för eftertanke och tid för att tala om sitt eget arbete. Detta kan hen göra t.ex. med kolleger och med den egna förmannen. Många chefer har också hittat arbetshandledningen som en bra plats att se på problemen och för att få nya synvinklar. Utbildningen har lyckats, ifall den hjälper chefen att tala och tänka, få nya synvinklar på frågor som i den egna ensamheten känns ogenomträngliga.

På frågorna svarade Markku Tynkkynen från Kyrkans utbildningscentral, utbildare i arbetsledning och arbetslivsfrågor

Vad blir till belastning?

• En etisk utmaning förds av att man är medveten om den.

• Belastningen föds av osäkerheten i frågan om vad som är rätt och vad som är fel i en värdekonflikt.

• Den etiska belastningen påverkas av: egna värderingar, egna värderingar, personlig karaktär och förmåga till självreflektion och flexibilitet.

• Arbetslaget och dess etiska värderingar och verksamhetsmodeller har en central betydelse för hur mycket arbetet utsätter för etisk belastning.

Källa: Docent Mari Huhtala, Jyväskylä yrkeshögskola

Vad lättar på lasset?

• Att godkänna halvfärdighet. 

• Att gemensamt i arbetslaget tillsammans godkänna en tillräckligt god nivå.

• Empati för sig själv och andra.

• Att möten, målsättningar och verksamhetsmodeller är mänskliga. 

• Utbildning.

• Arbetshandledning

• Gemensam, öppen, diskussion om besvärliga situationer och en gemensam behandling av svåra beslut.

• Gemensamma beslut om verksamhetsmodeller i arbetslaget och organisationen.

• Att man förbinder sig till sitt yrke, arbete och organisation.

• Tillräckliga förutsättningar för arbetet.

Källa: Arbetssäkerhetscentralen

Text: Tiina Usvajoki