Vi testade Arbetarskyddscentralens belastningsvåg, vilken berättar om jämnvikten mellan kraftkällorna och arbetsbelastningen. Det lönar sig att använda vågen regelbundet och att ta med arbetsgivaren i uppföljningen. Vågen hjälper också att lägga märke till skyddande effekter och sådant som ger kraft.
Vem skulle inte någon gång ha upplevt obalans mellan arbetsbelastning och kraften. Kortvariga fluktueringar är lättare att stå ut med, ifall man vet att det lugnar sig om någon tid. Mera långvarig obalans mellan kraftresurserna och arbetsbelastningen är ren giftet för att orka med arbetet.
För att situationen inte skall bli ohållbar, är det skäl att med jämna mellanrum granska balansen. Ett bra redskap för detta är Arbetarskyddscentralens belastningsvåg. Den lägger kraftresurserna i den ena vågskålen och de belastande faktorerna i den andra. Vågen mäter speciellt den psykosociala belastningen. Den väger individens upplevda arbetsbelastning och helheten kopplad till den.
Lasse Kammonen från Arbetarskyddscentralen är mannen bakom belastningsvågens bedömningsmodell. Tillsammans med kollegerna Jarna Savolainen och Seija Moilanen skapade han en metod som lanserades för ca ett halvt år sedan. Användarna är redan ca 30 000. Responsen har i huvudsak varit positiv.
– Belastningsvågen är ett kvalitativt system som granskar individen, istället för en grupp. Vi får inte kvalitet ifall vi granskar en stor grupp, och drar slutsatser på basen av det. Det som för en kan vara en belastning, kan för en annan vara en kraftkälla, säger Kammonen.
Balansen i centrum
Trots att belastningsvågen känner igen den negativa belastningen, har den i andra vågskålen alltid positiv energi.
– För det mesta är vi vana vid att man presenterar negativ arbetsbelastning. Belastningsvågen utgår ifrån att frånvaron av det negativa endast är halva sanningen. I centrum finns inte de negativa frågorna, utan man lyfter fram balanden, beskriver Kammonen.
Kraftkällorna i arbetet är olika egenheter som anknyter till person, så som optimism, envishet och flexibilitet. Arbetets kraftkällor kan t.ex. vara att arbetet är belönande, meningsfult och ger resultat. Kraftkällor som ansluter sig till arbetsarrangemang kan t.ex. vara påverkningsmöjligheter, tydliga roller och målsättningar och flexibla arbetstider. Kraftkällor inom arbetslaget kan vara uppskattning, växelverkan samt ett tydligt ledarskap samt stöd från förmannen och ledningen.
– också inom själva organisationen kan finnas kraftkällor, såsom ett klimat som grundar sig på inbördes förtroende, konstaterar Kammonen.
Små förändringar kan underlätta
Kammonen ger ett fiktivt exempel på en situation där man börjar stärka kraftresurser.
- Det finns två anställda på arbetsplatsen, Lissu och Jaska. Lissu avskyr arbetsuppgift A och tänder på arbetsuppgift B. Jaska, å sin sida, avskyr B men gillar A. Varför kan inte Lissu koncentrera sig på uppgift B och Jaska använder sin tid för uppgift A?
Kammonen medger att arbetssituationen inte alltid möjliggör stora förändringar, men man kan göra mindre omändringar för att underlätta.
- En förutsättning för att underlätta belastningen är att man vet om resurserna och smärtpunkterna. Då man lärt sig känna igen faktorerna är det dags att för frågan framåt i den egna organisationen. Ifall förmannen inte ens vet om vilken korrigering som skulle kunna hjälpa, är det omöjligt att korrigera så att belastningen minskar.
- Förmannen kan inte alltid avlägsna alla belysningspunkter, men man kan ofta stärka kraftkällorna. Det kan märkbart öka hur bra man orkar i arbetet.
Vad är det frågan om?
• Belastningsvågen är Arbetarskyddscentralens avgiftsfria applikation, vilken hjälper att uppfatta den egna arbetssituationen och belastningen samt se balansen mellan kraftresurser och belastning.
• Det lönar sig att använda belastningsvågen regelbundet, t.ex. med några månaders mellanrum. Regelbunden användning lär en att känna igen utvecklingsbehovet och att följa med situationen också på längre sikt.
• Det är också bra att göra bedömningen tillsamman med arbetsgivaren. Man kan ofta lösa frågor, bara arbetsgivaren är medveten om utvecklingsbehovet. Bästa resultatet får man genom att diskutera frågan.
• Belastningsvågen hjälper att skriva upp utvecklingsbehov och att komma överens om åtgärder och uppföljning.
”STANNA UPP OCH FUNDERA FRÄMST PÅ KRAFTRESURSER”
Testgruppen upplevde belastningsvågen i huvudsak som en nyttig metod. Den erbjöd nya synvinklar och fick en att stanna upp och fundera på det egna arbetet.
Frågorna
1. Vad överraskade (aha-upplevelser)?
2. Fick du näring för att orka / för kraftresurserna?
3. Vad var bra?
4. Vad saknade du?
5. Vad mera skulle du vilja sänga?
Tiina Heiskanen, diakon
- Överraskande var hur lätt det var att använda vågen. Att fylla i den tog bara fem minuter.
- Vågen gav inte mig någon ny information, men den synliggjorde bättre arbetets belastnings smärtpunkter och utvecklingsbehov. Den är säkert på det sättet ett riktigt användbart redskap för att bedöma arbetets belastning.
- Informationen på Arbetarskyddscentralens hemsidor var tydlig. Intressant var också möjligheten att fylla i den tillsammans med förmannen och att på samma gång gå en diskussion om det egna arbetets belastning.
- Några bekymmer fanns med ifyllandet, när själva påståendet och de preciserande frågorna inte riktigt motsvarade varandra eller när själva påståendet var tudelat. Då viste man inte riktigt vad man skall svara på. Grafiken var i övrigt tydlig, men jag skulle ha önskat bättre läsbarhet i diagrammen. Jag anser att innehållet i vågen blev lite tunt.
- Inget övrigt
Eliisa Ala-Kuusisto, diakonissa
- Jag fick en Aha-upplevelse gällande arbetsron. Enligt testresultatens sammandrag borde man fästa uppmärksamhet vid störningar när man arbetar. Vi har inga egna arbetsrum eller -bord. Det belastar hur man än gör.
- Jag stannade upp för att fundera på belastningen, men framför allt på de kraftresurser som jag har.
- Testresultaten kom i e-posten och hade också en del bra tips på vad det kunde löna sig att fästa uppmärksamhet vid. Testresultaten kom snabbt.
- Kan inte säga
- Det här kunde man använda också i teamarbete och gå igenom resultatet vid utvecklingssamtal. Ett bra redskap för själv bedömning.
Hannu Keränen, ungdomsarbetsledare
- Kunde användas som grund för utvecklingssamtal. Ett tydligt batteri av frågor. Lätt att följa med förändringar ifall man använder det under flera år.
- Inte egentlig näring, men en liten påminnelse i vissa frågor och nya synvinklar att fundera på.
- Vi tog tag i centrala frågor i arbetslivet och i grunderna för att orka i arbetet.
- De nya krav som livet i sociala medier har fört med sig till arbetslivet och hur det påverkar att orka i arbetet. Det saknades en fråga kring möjligheter att få delta i utbildning.
- Ett bra redskap för diskussion. Hjälper också att bedöma klimatet i arbetslaget och att bedöma ifall arbetstagarna belastas jämt.
Mikko Saari, ungdomsarbetsledare
- Jag noterade att arbetstiden har ökat på störningarna i arbetet. Hemma flyttas uppmärksamheten lättare från laptoppen till andra saker.
- Vågens frågor var bra och ledde till självgranskning. Vet jag på riktigt vilka målsättningar mitt arbete har, mitt ansvar och mina rättigheter? Testet ledde till en rätt djup analys av min arbetsbild.
- Speciellt den enkla frågan ”Kan jag påverka mitt arbete” ledde till att ett stort hjul började rulla.
- Frågorna i vågen påverkade mera än de funderade eller nedskrivna svaren. Det kändes lite märkligt att definiera ifall det händer något avgörande för helheten dagligen, varje vecka, varje månad eller aldrig.
- Jag rekommenderar att man går igenom belastningsvågen. De tio minuter som det tar att gör det kan leda till nyttiga följder.
Stöd för jämnvikten från företagshälsovården
Arbetshälsopsykolog Kaisa Poutanen berättar att en obalans mellan arbetsbelastningen och kraftresurserna ses som olika utmaningar i att orka med arbetet.
- Ifall den anställdas krafter inte är i balans med belastningen blir det en kamp för överlevnaden. När den anställda blir övertrött börjar man se typiska symptom på stress: sömnproblem, irritation, fysiska symptom. Någon kan reagera med magkramper, en annan med huvudvärk. Sinnesstämningen är låg och man känner sig otillräcklig på arbetet. Senast i detta skede är det dags att börja korrigera situationen med hjälp av företagshälsovården.
Väldigt ofta diskuteras också på mottagningen hur man kunde förändra arbetsmiljön i praktiken och hur man kan förändra sättet att utföra arbetet för att bättre stöda så att man orkar i arbetet.
- Arbetsklimatet och ledningen påverkar i högsta grad balansen mellan arbetsbelastningen och kraftresurserna. En människa klarar t.ex. av en hög arbetstakt och utmanande klientsituationen bättre om man omkring sig har ett positivt arbetslag och en förman som stöder så att arbetet löper.
Enligt Poutanen strävar företagshälsovården till att, på olika sätt, stöda de anställda och arbetslagen mot ett mera hållbart sätt att utföra arbetet.
- Proffsen inom företagshälsovården hjälper att se de egna resurserna och hämtar också med sig gränserna, så att en människa orkar. Också vid utredningarna av arbetsplatserna går man igenom situationen, utgående från sådana belastningsfrågor och frågor gällande kraftresurser som är typiska för arbetsplatsen och som många på arbetsplatsen kan känna igen.
