Till en tjänst kan man välja endast en sökande som skriftligen sökt om tjänsten och som före utgången av ansökningstiden uppfyller behörighetsvillkoren. Valprocesserna är olika och intervjuerna kan vara flera. Vet du vad man, enligt lagen får fråga i en intervju?
Avsikten med intervjuer är att få mera information om de sökandes meriter och deras lämpliget för tjänsten. De sökande har också möjlighet att under intervjun få mera information om det arbete de söker och organisationen. Intervjuerna är viktiga bl.a. för att man skall kunna bedöma de sökandes lämplighet. Vid intervjuerna borde arbetsgivaren ha en enhetlig fråge- och uppgiftslista för att jämnbördigt kunna jämföra de sökande.
Under intervjun får arbetsgivaren endast ställa sådana frågor som är motiverade för utförandet av arbetet. Man kan alltså självklart fråga om eventuella avbrott i arbetshistorian. Vanligt är också frågor angående samarbetsförmåga och interaktion, verksamhetssätt i olika situationer, karriärmålsättning osv. Frågor om fritidsintressen kan vara relevanta ifall det kan påverka den sökandes kompetens.
Kan man fråga om familjeförhållanden?
När du söker ett arbete skall du ha en sådan hälsa att du är arbetsför. Ifall du har en sjukdom eller ett handikapp som begränsar din arbetsförmåga, skall du berätta om detta vid intervjun. Man behöver inte berätta om sådana sjukdomar eller handikapp som senare kan påverka arbetsförmågan. Sjukdomar som är under behandling är således inte ett hinder för att bli vald till ett arbete inte heller en sådan sjukdom som inte är ett väsentligt hinder eller en begränsning för utförande av arbetet.
Frågor gällande privatlivet får man ställa endast när de faktorerna har betydelse för skötande av tjänsten. T.ex. frågor kring veckoslutsarbete och resande i tjänsten är möjliga ifall familjerelationer eller barn blir ett hinder för arbetet. Den som söker ett arbete behöver inte självmant berätta om graviditet. Frågor gällande graviditet kan man ställa ifall arbetet kan vara till fara för den gravida eller för fostret eller ifall samma person måste sköta ett projekt till slut. Man kan fråga om graviditet ifall en och samma person skulle kunna sköta endast en bråkdel av ett projekt, t.ex. endast några veckor av ett ettårigt projekt.
Påverkar brottsbakgrund?
Brott är inte per automatik ett hinder för att bli vald till en tjänst, utan man måste bedöma brottet i relation till tjänsten. Gällande arbete med barn ger lagen rätt att begära utdrag ur brottsregistret. Å andra sidan måste brottsbakgrunden också bedömas i relation till allmänna tjänsteutnämningsgrunder, vilka reglerar att ett klanderfritt beteende berättar om att man kan fungera i samhället.
Psykologiska test och andra motsvarande person- och lämplighetstest är konfidentiella. Den som ansöker om en tjänst har rätt att se alla konfidentiella handlingar gällande en själv. Gällande andra sökande får man se endast officiella handlingar.
Behörighetsvillkor är allmänna och specifika
Till en tjänst kan man välja endast en person som skriftligen ansökt om tjänsten och som före utgången av ansökningstiden uppfyller behörighetsvillkoren. Med behörighetsvillkor avses i grundlagen stiftade allmänna behörighetsvillkor samt specifika behörighetsvillkor som arbetsgivaren fattat beslut om.
Allmänna behörighetsvillkor är skicklighet, förmåga och prövat medborgarskap. Med skicklighet avser man närmast kunskap och skicklighem man fått via utbildning och arbetserfarenhet. Med förmåga hänvisas till en personliget med resultatinriktat arbetssätt, så som talang, organisationsförmåga, initiativförmåga och andra egenskaper som krävs för utförandet av uppgiften. Med prövat medborgarskap avses allmänt meriter skaffade inom samhällsnyttig verksamhet samt klanderfritt beteende.
Speciella behörighetsvillkor kan arbetsgivaren fatta beslut om. T.ex. passande högskoleutbildning och erfarenhet av mosvarande tjänsteuppgifter. När erfarenhet tagits med som behörighetsvillkor går en mera erfaren nära nog alltid före en oerfaren sökande. Rent formellt kan man inte välja en inkompetent till en tjänst, ifall det bland de sökande finns någon formellt kompetent.
Man kan också förutsätta att de sökande förbinder sig att gå någon utbildning, men då måste det nämnas i annonseringen av tjänsten och det bör, i behörighetsvillkoren, finnas alternativet att den sökande redan har den utbildningen.
Arbetsgivaren kan påverka de olika kriteriernas tyngd
Arbetsgivaren kan anse olika kriterier olika viktiga och en del kan ses ”endast” som sådana som ger en fördel. På det sättet har arbetsgivaren friare händer att avgöra vilken tyngd de ger åt olika kriterier. Det är alltså viktigt att notera att alla sökande, som uppfyller behörighetsvillkoren, kan väljas, även om de inte harr alla egenskaper som kan ses som en fördel. Sådana egenskaper beskrivs ofta som ”erfarenhet av motsvarande uppgifter eller förmåga att sköta något uppgiftsområde”.
Av motiverade skäl kan ansökningstiden förlängas eller man kan besluta att göra en helt ny ansökningsomgång. I detta fal måste man informera ifall tidigare ansökningar beaktas. En orsak till att man gör en ny ansökningsomgång kan vara att inga sökanden som uppfyller behörighetsvillkoren, eller sådana som endast delvis uppfyller dem, har sökt inom ansökningstiden.
Förbud att diskriminera och meritjämförelse
Enligt jämställdhetslagen får människor inte, utan godtagbara skäl, sättas i olika ställning beroende på kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikter, hälsotillstånd, handikapp eller annan grund gällande person. Olika behandling kan vara godtagbart i vissa speciella situationer.
Könsdiskriminering är förbjudet enligt jämställdhetslagen. Dessa förbud måste beaktas också vid tillsättande av tjänster. Ifall tjänsten söks av både män och kvinnor måste man göra en meritjämförelse. Den sökande som enligt jämförelsen är mest meriterad, skall också väljas till tjänsten. Ifall arbetsgivaren inte gör så här, måste den visa på godtagbara skäl för sitt agerande. Ett sådant kan vara att någon av de sökande uppfyller ett kriterium som kan bedömmas, såsom t.ex. lämplighet. Meritjämförelsens offentliga uppgifter skall ges till alla sökande, ifall de ber om det.
Beslut och sökande om ändring
Beslut om tillsättande av en tjänst fattas oftast av antingen kyrkorådet, församlingsrådet eller en tjänsteman. Beslutet om att tillsätta en tjänst kallas alltid ett val, också fast det skulle vara enhälligt. Vid tillsättande av en tjänst tillämpas alltid kyrko- och förvaltningslagen, vilka förutsätter grunder för valet och möjlighet att söka om ändring till beslutet. I första hand kan man söka om ändring av beslutet inom 14 dagar från delgivandet. Från det man sökt om ändring har man 30 dagar på sig att överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen kan häva församlingens beslut och returnera det för ny beredning.
Praxis är ofta den att man förutom den som väljs till tjänsten också väljer en person som reserv, ifall den som valts inte tar emot tjänsten. Ifall man inte gjort det kan församlingen överväga om den vill lediganslå tjänsten på nytt eller välja någon av dem som redan sökt den.
Fakta för ansökningsannonseringen
Annonseringen om en tjänst skall överlag alltid vara en offentlig annons. Detta betyder minst annonsering på församlingens anslagstavla. Ansökningstiden skall minst vara 14 dagar från det annonsen publicerats. Enligt kyrkolagen kan en tjänst besättas utan officiell annonsering endast i undantagsfall. Dessa undantagssituationer är:
- Personen anställs för att sköta en lediganslagen tjänst som vikarie eller på tidsbundet avtal
- En person flyttas till en annan tjänst av ekonomiska orsaker eller produktionsskäl
- En deltidsanställd tjänsteinnehavare får heltid
- En tjänsteinnehavare flyttas till en annan tjänst enligt kyrkolagen 38§
- Till tjänsten väljs någon annan istället för den som valts, då hen sagt upp sig före tillträdande av tjänsten
- Någon annan av arbetsgivarens anställda anställs i tjänsteförhållandet medan verksamheten flyttas eller
- Man något annat vägande skäl för tillvägagångssättet.
Ur annonseringen bör framgå
- Benämningen på tjänsten
- Beskrivning av uppgifterna
- Kompetenskrav
- Krav på medlemskap i Ev.Luth kyrkan och konfirmationskrav
- Annat väsentligt kriterium för valet
- Lönen (kravgrupp och grundlön)
- Prövotid (max 6 mån)
- Tjänsteställe
- Krav på utdrag ur brottsregister (vissa tjänster)
- Förklaring på uppfyllande av behörighetsvillkor (examensintyg el.dyl.)
- Sista ansökningsdag
- Till vilken instans ansökan riktas
- Gatu-, post- och e-postadress
- Vem som ger mera upplysningar angående tjänsten.
En del av uppgifterna är hemliga
Ansökningarna skall vara framme senast vid sista ansökningsdagen vid det klockslag som nämns i annonsen. Ifall ansökan till någon del är bristfällig kan den sökande komplettera ansökan ännu efter att ansökningstiden gått ut.
Ansökningarna är offentliga, förutom till den del de innehåller information som kompletterar helhetsbilden av den sökande och endast är för den myndiget som gör valet. Uppgifter som skall hemlighållas är fritidssysselsättning och föreningsverksamhet samt familjeförhållanden.
De offentliga uppgifterna kring de sökande skall ges ut åt den som begär dem. Ifall någon sökande ber att dennes namn inte skall ges till offentligheten kan myndigheten komma denne till mötes. Om så krävs måste dock allas namn ges offentlighet, t.ex. till pressen.
Text Jouni Heino
Du kan sända aktuella juridiska frågor till juristen tiina.laine@dtl.fi eller arja.lusa@knt.fi.