Desinformation, falska nyheter och deepfake – vad är det?

0
177

Corona tiden och Kriget i Ukraina har fått de sociala medierna att svämma över av desinformation, falska nyheter, propaganda och konspirationsteorier på ett tidigare oanat sätt. I den sociala mediedjungeln är det bra att ha koll på vissa grundbegrepp.

DIESINFORMATION är bristfällig eller felaktig information som ges av obetänksamhet och som inte avsiktligt är avsedd att vara missledande. Missledande information finns bl.a. i manipulerade bilder, videon, tweeter och i många profiler. Desinformation är medvetet delad felaktig information. Motiven för dessa kan vara bl.a. ekonomisk nytta, vandalism eller politisk påverkan. En tumregel kan vara att all information på nätet finns också i manipulerad version.

FALSKA NYHETER är en version av desinformation. Falska nyheter ser ut som nyheter, de är uppbyggda som nyheter, men de är inte gjorda enligt journalistiska principer. Falska nyheter koncentrerar sig inte alltid på politiska nyheter, utan målsättningen kan vara att samla in reklaminkomster. I och med utvecklingen av artificiell intelligens har också fenomenet av sk. deepfake, dvs. Förfalskade videon blivit allt vanligare. Det ursprungliga materialet i videon eller inspelningar används för illvilliga avsikter och det är mycket svårt att påvisa förfalskningen.

PROPAGANDA är målinriktad spridning av någon ideologi eller lära. Spridningen är ensidig information som kan bestå av verbala fakta eller bilder, påståenden, rykten, halvsanningar eller lögner. Man strävar efter att ge näring åt fördomar och man vill manipulera attityder, inbillningar eller gärningar. Ordet propaganda har under historien haft olika betydelser, men nuförtiden betyder det oftast felaktig eller förvrängd information, med vilken man genom en lögn eller förvåning påverkar åsikter.

Den globala digitaliseringen har fört möjligheterna för propaganda till nästan varje hem. Vem som helst kan manipulera eller förfalska digitalt material. Organiserade utförare är bl.a. terroristorganisationerna, fuskmedier och propagandister på diskussionsforum, vilka är ledda från högre ort. Det kan vara bra att veta att också vardaglig reklam använder olika sätt för propaganda. Det är frågan om masspåverkan, budskapet är enkelt och påverkar känslor och målgrupperna ör noggrant övervägda. Kvalitativ journalistik är ett bra filter mellan propagandan och medborgarna, men i det sociala informationsflödet har den som sänder och den som mottar information inga mellanhänder.

KONSPIRATIONS TEORIER är en avvikande tro eller teori till den allmänt vedertagna synen. Enligt den finns det bakom händelser någon liten, men oftast stark grupp som konspirerat för att uppnå något mål. Grundtanken är att sanningen ännu inte avslöjats och att de som konspirerat strävar efter att hemlighålla det. Enligt filosof Juha Räihä finns det många orsaker till varför man utvecklar konspirationsteorier och sprider dem. Förutom att människan själv kan tro på dem, kan de också utvecklas till skämt, som stöd för propagandan, för att förtjäna pengar, försvåra beslutsprocesser genom att orsaka förvirring eller för att skydda den verkliga konspirationen. Självklart kan också den som beskylls för missbruk också försöka rädda sig själv genom att peka på en konspiration.


Varför tror vi på nonsens?

Bekräftelsebaserad villfarelse betyder att vi har en benägenhet att ta till oss information som passa den egna världsbilden och på samma sätt avvisa information som avviker från den.

Enligt motiverad slutledning anser en person att motiveringar som stöder den egna synen är starkare än sådana motiveringar som strider emot.

Med vilseledande påverkan avses att vi tror på nästan vad som helst, bara det upprepas för oss tillräckligt många gånger. Desinformationens effektivitet grundar sig långt på detta. Vi tror också lätt på den information vi först hörde och står fast vid det. Detta kallar man för att en tro blir permanent. 

Om man bli medveten om mekanismen, kan man stå emot den. Medieläskunnighet är det bästa sättet att känna igen påverkningsförsök och hjälper att känna igen förfalskningar. De sociala medierna och sökmaskinernas algoritmer möjliggör också att felaktig information sprids snabbare och allt vidare. Men, det är vi själva som bär ansvaret: om vi endast delar granskad information stärker algoritmerna dessa sanna meddelanden.

Källor: https://evaitaopiskeluun.fi/tiedonlahteet/mis-ja-disinformaatio, yle.fi/oppiminen/ media-ja-digitaidot, wikipedia

Text Tiina Heiskanen