”Var och en kan stöda till källkritik”

0
181

Församlingens anställda är allt mera med också i sociala medier. Många församlingar har gemensamma verksamhetsdirektiv för sociala medier och man har lagt till arbete på sociala medier i befattningsbeskrivningarna. Kunskaper i arbete på sociala medier är till nytta, speciellt inom arbetet med unga.

Markus Kokko, vad behöver vi förstå om sociala medier?

Det är väsentligt att förstå att allt som diskuteras på sociala medier eller sprids som sk. nyheter, inte är sant. En del är provokation, väckande av diskussion eller missledning från information. Det finländska skolsystemet har betonat källkritik och utlärande av medialäskunnighet och de finländska unga är på denna punkt världsledande. Dock finns det unga och också vuxna, vilka av olika anledningar inte kan eller vill använda sig av källkritik. Speciellt den äldre befolkningen kan ha den uppfattningen att det tryckta ordet är sant

Under Corona tiden, när folk mera var ensamma hemma och på nätet, flyttade många diskussioner on line. På nätet uppstår lätt bubblor med människor som tänker på samma sätt, då det å andra sidan i den fysiska världen, i normalt umgänge möts mångsidigare olika människor. Auktoritära stater och andra ondskefulla aktörer vill på ett dolt sätt ge näring motsättningar och strävar efter att uppvigla grupper mot varandra för att få makt. De digitala medierna erbjuder för detta en ovärderlig kanal.

Hur känna igen desinformation och lyckas i källkritiken?

Kraften i desinformationen finns ofta i det att den väcker starka känslor och människor får ett starkt behov av att regera på det, kommentera och dela det vidare. Om alltså något innehåll väcker ilska och förskräckelse hos dig, stanna då upp och vänta en stund. Ifall du börjar tvivla på ifall inlägget är sant eller inte, se efter vem som delat den, var ursprunget är och kan man lita på den. Kontrollera från någon annan, ansedd kanal, ifall det finns något som talar emot det. Sanna, men hemska händelser har säkert noterats i olika källor.

På olika kanaler finns många automatiserade falska profiler, dvs. boter, vilkas enda mening är att förmedla ett visst meddelande. En bot kan man känna igen genom att kontrollera ifall det finns en profilbild och om beskrivningen av kontot är realistisk, vem följer profilen och när har den öppnats. Konton som varit i bruk många år är oftare säkra, eftersom du kan bläddra i hur de har använts och hurdant innehåll som delats från dem.

Hur kan vi stöda människor att klara sig i en värld av falska nyheter?

Det är lättare att ha översikt över den fysiska världen och den är inte lika lätt att manipulera som den digitala. Det är viktigt att ha också andra kontakter än de man har via laptoppen. De traditionella sociala kontakterna och nätverken är värdefulla. Vardagslivet rotar oss i verkligheten och hjälper att få rätta proportioner på saker. Hela världen finns inte på laptoppen.

Det viktigt att som anställd se sitt eget ansvar. När man delar inlägg och länkar är det viktigt att kontrollera textens sanningshalt och ta eget ansvar och stå bakom det som man delar. Var och en kan dela desinformation och uppmuntra till källkritik.

Källor/nätsidor: faktabaari.fi, evaitaopiskeluun.fi, yle.fi/aihe/oppiminen/media-ja-digitaidot, yle.fi/aihe/artikkeli/2020/02/11/tunnista-luotettava-uutinen-kysy-nama-7-kysymysta, mediakasvatus.fi/materiaalit, euvsdisinfo.eu (engl.) 

På detta sätt påverkas vi:

  • Vädja till känslor/väcka starka känslor
  • Vädja till allmänhetens behov och värderingar
  • Förenklande av information och tankar
  • Anfall riktat mot motståndarna

Funderar du på inläggets pålitlighet?

  • Vem har publicerat inlägget och var?
  • Hur har ämnet behandlats
  • När har nyheten publicerats?
  • På vilka källor grundar sig nyheten?
  • Är bilderna i nyheten äkta och kopplade till detta?
  • Använd omvänd bildsökning.
  • Motsvara rubriken innehållet? Rubrikerna kan vara vilseledande.
  • Vad tänker du själv om saken? Påverkar dina egna åsikter din tolkning?

(yle.fi/aihe/artikkeli/2020/02/11/tunnista-luotettava-uutinen-kysy-nama-7-kysymysta)

FAKTA

Den europeiska centralen för motverkan av hybridhot är en forskningscentral i Helsingfors. Den har som målsättning att stärka ett tänk av helhetstrygghet och informera om hybridhot nationellt, inom EU och internationellt.

Centret har 31 deltagarländer från länder i EU och Nato.

Centret ger, genom analyser och forskning, redskap mot hybridhot.

Text Tiina Heiskanen | Bild Brand Photo Oy