Kyrkans huvavtalsparter har utgående från underteckningsprotokollet för KyrkTak 2022-2024 gjort upp direktiv för hur man arrangerar lediga dagar för de andliga anställda utan arbetstid.
Det gemensamma direktiv är tänkt som stöd för den lokala planeringen av lediga dagar, vilket har preciserats i KyrkTak 142§ gällande fritid för anställda utan arbetstid.
- Allmänt
Alla andligt anställda tjänsteinnehavare och arbetstagare (i fortsättningen benämnda tjänsteinnehavare) skall, enligt KyrkTak 142§ få två lediga dagar per kalendervecka. Avtalsbestämmelsen har varit i kraft redan läng. Tillämpningen har, enligt det avtal som trätt i kraft 1.3.2022 gjorts noggrannare. Planeringen för den lediga tiden är enligt kollektivavtalet den lokala praxisen i ledningens händer. I direktivet ges instruktioner för hur det, för att orka i arbetet och ur arbetshälsans synvinkel, lönar sig att verka i enlighet med 142§ i KyrkTak. Utöver skall arbetsgivaren beakta det som stiftats i arbetsskyddslagen gällande de anställdas arbetsskydd.
Arbetsgivaren ansvarar för placeringen av de lediga dagarna. Man skall, med personalen, gå igenom vilka spelregler som gäller när de lediga dagarna placeras samt vad som gäller om man flyttar dem, så att man med planeringen kan stöda planeringen av både arbets- och fritiden. Detta för att stöda ett ändamålsenligt genomförande av arbetet och personalens välmående. Det finns i församlingarna olika, funktionella, praxis för planering av fritiden, dessa kan man dela med sig av. Att ändra på förfaringssätt hör till det fortgående samarbetet.
- Att placera regelbundna lediga dagar
De lediga dagarna (2 kalenderdagar per vecka) ges, med tanke på återhämtning och vila, i första hand som två på varandra följande dagar. Ifall man inte, av motiverade skäl p.g.a. arbetet, kan ge dem två dagar efter varandra, kan de placeras också skilt. Det är dock skäl att sträva efter att de lediga dagarna är två på varandra följande dagar, alltid när det är möjligt.
Inom kyrkan har man haft en stark rekommendation att man av familjeskäl skall kunna ha ledigt minst ett veckoslut i månaden. Trots att de lediga dagarna regelbundet placeras t.ex. på måndag och tisdag, strävar man efter att en gång per månad säkerställa ett ledigt veckoslut. Detta gäller också under sommarmånaderna.
Också för dem som arbetar deltid skall man sträva efter ett ledigt veckoslut per månad. Ifall man på andra sätt (t.ex. då man har semester) får ett ledigt veckoslut behöver man inte utöver detta få ett ledigt veckoslut. Trots att rekommendationen om ett ledigt veckoslut per månad inte är ovillkorligt är det viktigt att sträva till att följa det för att man bättre skall kunna sammanföra arbete och familjeliv. Å andra sidan är det viktigt att notera att man kan placera lediga dagar också oftare än en gång per månad under veckoslut. Detta ifall det är möjligt och ändamålsenligt ur arbetsplaneringssynvinkel. Ibland kan t.o.m. vara nödvändigt.
För en del grupper anställda utan arbetstid är det rätt vanligt att de regelbundna lediga dagarna placeras redan från början på lördag och söndag (t.ex. diakoniarbetare och ledarna för småbarnsfostran). En sådan placering av lediga dagar ser annorlunda ut än för dem som har dem på vardagar. Då de lediga dagarna i vanliga fall placeras på veckoslutet, tvingas man flytta dem för olika arbetsuppgifter, t.ex. läger eller kyrkliga händelser till någon annan tidpunkt i veckan.
Att placera lediga dagar under kalenderveckan kan tillfälligt ändras, ifall det är nödvändigt av arbetsskäl. Man skall undvika att flytta på regelbundna lediga dagar, men man kan tillfälligt göra det och flytta dem till en annan veckodag. Behovet av förändring skall meddelas åt den anställda så fort förmannen vet om det.
- Periodplanering som stöd för placering av lediga dagar
Man har redan läng i församlingarna gjort planeringar förutom för lediga dagar också för semestrar, flyttade lediga dagar, läger ledigheter och motsvarande ledigheter p.g.a. frånvaro. Periodplaneringen kan vara för t.ex. fyra månader. Med dessa planeringar strävar man efter att knyta ihop frånvaro och arbetets behov. Planeringen görs utgående från lokala behov. Därför kan dess längd vara allt från några veckor till många månader.
Huvudavtalsparterna rekommenderar planering som utgår från de lokala behoven och som gäller alla anställda utan arbetstid. Periodplanering är bra att göra, för så lång tid som möjligt, för att arbetet skall bättre kunna förutsägas och för att man bättre skall orka i arbetet. Periodplanering ger ryggrad i arbetsplaneringen och tjänsteinnehavaren själv en möjlighet att planera sin fritid.
Enligt huvudavtalsparterna är det viktigt att man undviker att flytta de regelbundna lediga dagarna för dem som inte har arbetstid. För återhämtningen och för att man skall kunna sammanföra arbete och familjeliv samt för att man skall kunna planera sin fritid är de speciellt viktigt att de regelbundna lediga dagarna inte flyttas i periodplaneringen. Man skall undvika att flytta dem. I ett plötsligt behov av att flytta skall man i första hand försöka få vikarie, i stället för att flytta lediga dagar.
Att ”backa” en tjänsteinnehavares regelbundna lediga dag och ersätta den senare är den sista av åtgärder. Att arbeta på läger är utmanande för att orka. Därför rekommenderar huvudavtalsparterna att de ersättande lediga dagarna för lägerarbete samt ersättningen för lägerarbetsiden ges så fort som möjligt efter lägret.
- Att ersätta regelbundna veckovisa lediga dagar med en ny ledig dag
Direktivet utgår från att det av sin natur är sådan att p.g.a. att arbete tillkommit till en ledig dag ersätts denna med en annan ledig dag. I detta ingår allmänna principer: 1) En regelbunden ledig dag kan flyttas till en annan dag samma vecka, ifall det är nödvändigt för att få arbetet att flyta. 2). Ifall en tjänsteinnehavare tvingas till arbete på en regelbundet ledig dag, får hen som ersättning en ny ledig dag. För att man skall kunna ge den ersättande lediga dagen, skall man verkligen ha haft arbetsuppgifter som placerats på den lediga dagen. Ifall det arbete som placerats på den lediga dagen utförs, ges den ersättande dagen. Men ifall arbetet på den lediga dagen inhiberas, hålls den regelbundna lediga dagen och den ersättande lediga dagen dras in. Ifall tjänsteinnehavaren insjuknar och inte kan utföra sitt arbete på den indragna lediga dagen, ges inte den ersättande lediga dagen. Att ersätta en ledig dag senare i veckan förutsätter alltid att man utfört de uppgifter som planerats på den lediga dagen. Detta också om tjänsteinnehavaren insjuknat på den regelbundna lediga dagen, inte heller då ersätts den med en ny ledig dag. Detta gäller också ifall den ersättande dagen redan har märkts ut i periodplaneringen.
3).Å andra sidan tillämpas på ersättande dagar samma principer som för de med arbetstid när det gäller ersättning i tid. Ifall tjänsteinnehavaren har utfört de arbetsuppgifter som planerats på den lediga dagen och på det sättet förtjänat en ersättande ledig dag, mister man inget då ersättningen skall ges, inte ens om man insjuknar.
De förnyade direktiven i KyA cirkulär 7/2022
Verksamhetsledare Arja Lusas kommentarer
Instruktionen är lyckad ur den synvinkeln att planeringen av fritiden, och samtidigt arbetsplaneringen lyfts upp ännu bättre. Jag tror att arbetsledningen får en större roll än tidigare. Förändringar i planeringen är en del av arbetslivet. Den nya instruktionens svaghet är den ätt annulleringar beroende av arbete, arbetsgivaren eller varför inte en pandemi helt och hållet kan blanda till en anställds privata liv. Ett byte av en ersättande ledig dag till en arbetsdag kan leda till att man måste inhibera ett länge väntat läkarbesök eller så blir det tilläggskostnader för förändringar barnens dagvård, för något som inte är beroende av den anställda.
Verksamhetsledare Tiina Laines kommentarer
En precisering av arbets- och fritid var nödvändig och det är ännu skäl att granska dem.
I planeringen finns en ett orimligt krav: Ifall den anställda insjuknar på den regelbundna lediga dagen, på vilken det planerats arbetsuppgifter, då blir den plötsligt en ledig dag. Det finns ingen grund för att behandla dagar olika beroende på om de normalt sett är lediga dagar eller arbetsdagar. Den anställdas möjlighet att planera avtalad ledighet försvagas och dess inverkan för personen och familjen kan vara orimlig.
Instruktionen finns att läsas i sin helhet i Kyrkans arbetsmarknadsverks cirkulär 6/2022
