”Klienten stämplas inte som hjälpmottagare”

0
44

Kundkortet för hjälp i hemlandet (Kotimaanapu) är i pilotskedet och får grönt ljus av diakoniarbetarna och deras klienter, trots att det ännu behöver utvecklas.

Enligt diakonidirektören Seppo Sulkko på Kirkkopalvelut behövs ny praxis för jämställdheten, servicens smidighet och för att flexibelt kunna rikta hjälpen rätt.

– Möjligheten att gå till butiken och att betala sina inköp som andra människor ökar jämställdheten och sparar diakonins resurser. Här kan kundkortet för hjälp i hemlandet väl vara ett bra nytt hjälpmedel, säger Seppo Sulkko.

– Utgående från de undersökningar som riktats till diakoniarbetets klienter vet vi att de hjälpbehövande har ett klart önskemål att få uträtta sina ärende i butiken på samma sätt som andra gör. Köpkort eller färdigt förpackade livsmedelskassar motsvarar detta behov på bästa möjliga sätt, trots att också de ger hjälp i den aktuella situationen.

Behov av ekonomisk hjälp växer

Sulkko påminner att behovet av ekonomisk hjälp och mathjälp växer. Den ökande inflationen ökar människors nöd, för vilken samhällets stödnätverk inte alltid kan svara.

– Det finns undersökningar som bekräftar att diakoniarbetet flexibelt kan svara på livets olika krissituationer. Trots att den ekonomiska hjälpen ofta är liten, har den ofta en större betydelse en sin storlek. Ekonomisk hjälp är säkert också i fortsättningen en del av diakoniarbetets hjälparbete och service.

Människorna är inte alltid i likvärdig ställning inom diakoniarbetets hjälparbete. Förutom lokala skillnader finns det utmaningar i jämförelsen med så kallade vanliga människor.

– Utgångspunkten borde vara ätt människor skulle kunna göra anskaffningar utgående från de egna behoven. Detta oberoende av om det är frågan om mat, kläder eller andra nödvändigheter.

Erfarenheter från fältet

I Åbo, i Henriks församling, har ledande diakoniarbetare Kaisa Lahdenkauppi provat på kundkortet för hjälp i hemlandet.

– Från början startade vi med rätt negativa tankar. Vi funderade på om kortet endast skulle leda till mera arbete för de anställda. Underlättar kortet arbetet eller blir det bara mera arbete?

– Vi funderade också på diakonins klientförhållande, vilket är en förutsättning för att använda kortet. Hur många fler klienter kommer kortet att föra med sig och vad händer med dem som inte vill eller kan söka sig till ett klientförhållande?

Det praktiska genomförande av pilotperioden har dock enligt Lahdenkauppi gått bra.

– Vid klientbesöket ges kortet och informeras om den summa som laddats, vi kommer överens om när kortet returneras och var. Kortets saldo meddelas till klienten genom ett meddelande. Test kortet har returnerats enligt överenskommelse. I teamet bokför vi hur kortet rör sig i en excel fil.

Hjälpbehovet blir synligt

Också klienterna har varit nöjda med försöket.

– Man har fått använda kortet i sådana situationer när andra ekonomiska hjälpmöjligheter inte funnits. Mottagande har varit förvånat och positivt.

Lahdekauppi hittar ännu flera positiva sidor med kort försöket.

– Hjälpbehovet blir synligt. I diakoniarbetsrens arbetstelefon finns en applikation, i vilken informationen genast finn tillgänglig. Vi behöver inte vänta på postade kvitton. Vi får också grund för en eventuell nästa gång då kortet kan behövas. Vi kan se ifall ett kort som beviljats för mathjälp, istället används för stearinljus och hårfärg.

Plus och minus

I Jyväskylä, i lokalförsamlingen i Säynätalo, har kortet testats av diakon Paula Kiviranta och diakonissan Mira Lehtinen.

– Klienterna har på många sätt upplevt kortet positivt. Bäst av allt har varit att klienten inte i butiken stämplats som hjälpbehövande. Hen kan använda kortet på samma sätt som alla andra kunder i butiken, säger Lehtinen.

Precis som i handelns presentkort kan kunden använda hjälpen ända till den sista centen. I det här finns dock också en utmaning: S-gruppens kassasystem godkänner inte två olika betalningsmedel. Ifall man köper för en större summa än det som finns på kortet, kan man inte betala resten med t.ex. kontanter.

– Det finns också annat som behöver utvecklas. Klienten skall själv räkna ut återstående saldo. Det är en utmaning jämfört med ett presentkort, då saldot syns på kassakvittot, påpekar Lehtinen.

Uppföljningen enkel

Kortets egenskaper möjliggör det för diakoniarbetaren att följa med klientens uppköp nästan i realtid. Motsvarande har gjorts också tidigare, genom att granska kvitton, men det har tagit längre tid.

– Uppföljningen är enkel. Den tar bort arbetet med att granska räkningar, vilken man var tvungen till med köpkort, säger Kiviranta.

– Vi har kommit överens med klienten om vad man får köpa för kortet och enligt det har alla sedan agerat. Missbruk har inte noterats.

– Kortet förbättrar också rättsskyddet. Nu finns inga köpkort av papper med födelsetider, vilka personalen i butiken kunde se. Kortet finns inte heller i posten, där det kan försvinna eller komma i fel händer.

– Inom diakoniarbetets hjälparbete är alla inte alltid i samma situation, säger Seppo Sulkko.

————–

Tillsammans med S-gruppen

S-gruppens kort för klienter i hemlandet provas till att börja med på sex olika orter: Kitee, Åbo, Jyväskylä, Helsingfors, Lojo och Uleåborg. Respons samlas in av diakoniarbetare och klienter som använt kortet.

  • Ett pilotprojekt som är tillräckligt brett hjälper att hitta de punkter som behöver utvecklas för ett bredare bruk av kortet. Centralt i utvecklingsarbetet är att användningen är enkel för klienterna och att man kan underlätta komplicerade och tidskrävande strukturer, berättar Ilkka Kalmanlehto som producerat hjälpen i hemlandet (Kotimaanapu).
  • Pilotprojektet fortsätter till slutet av 2022. Information om fortsättningen får man lättast genom att komma med i de öppna infogrupper som samlas i början av månaden. Noggrannare uppgifter fås från våra hemsidor. Inom S-gruppen ansvarar S-Business Oy för klientkortet
  • Det passa bra i våra värderingar och i vårt ansvarsprogram att minska på ojämlikheten då man uträttar sina ärenden i butiken, säger Jenni Kuisma, verksamhetsledare på S-Business Oy.
  • Pilotperioden är viktig och vi har fått utvecklingsförslag från Kotimaanapu (hjälp i hemlandet). Vi skall ta itu med dem i början av året.
  • Framåt

Text Ilkka Kalmanlehto