När sommaren närmar sig blir det för många aktuellt med semesterfrågor. Nu är det alltså rätt tid att gå igenom vissa frågor.
Förutom de grundläggande bestämmelserna finns också några specialsituationer, som rådgivningen redan nu fått frågor kring. Medlemmarna har t.ex. varit intresserade av vad det innebär med sammanhängande semester, när man senast måste meddela om semesterns tidpunkt vilka är förutsättningarna för utbetalning av semesterpenning.
Före vi närmare granskar årssemestern är det bra att minnas att semestern regleras både i lagen och i tjänste- och arbetskollektivavtalet. Vilka bestämmelser som tillämpas beror på den anställdas/tjänsteinnehavarens arbetsplats och arbetsuppgift. T.ex. inom kyrkan bestäms semestern nästa helt utgående från KyrkTAK, då den igen på den privata sidan nästan helt bestäms utgående från semesterlagen, och det i kollektivavtalet närmast finns kompletterande bestämmelser. Inom vissa branscher finns inga kollektivavtal alls, vilket betyder att man endast tillämpar semesterlagen.
Bestämmelserna gällande årssemester varierar lite, men gemensamt för alla är att det för varje anställd samlas årssemester. Detta förutsätter att man varit anställd eller att det finns tillräckligt av någon därmed jämförbar arbetstid. För de som har arbetstid innebär detta i huvudsak 14 dagar eller 35 timmar i månaden. För de som inte har arbetstid granskas mängden endast på dagsbasis. Då semesterlagen tillämpas insamlas årssemester, beroende av arbetsförhållandets längd, antingen två eller två och en halv dag per semesterberättigande månad. I de flesta tjänste- och arbetskollektivavtal har man avtalat om bättre villkor än de som stiftats i lagen. Skillnader kan också finnas i hur semesterdagarna går åt: T.ex. inom de branscher där KyrkTAK och AKTA tillämpas går det åt färre dagar per vecka än det som krävs i lagen, vilket i praktiken betyder att semestern är längre än det som stiftats i lagen.
Årssemester insamlas under kvalifikationsåret, dvs. 1.4-31.3. Vanligtvis hålls största delen av den insamlade semestern som sommarsemester under semesterperioden 2.5-30.9. Resten som vintersemester före nästa semesterperiod inleds. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan, inom vissa gränser, komma överens om tidpunkten för semestern, men beslutet fattas alltid i sista hand av arbetsgivaren. Det är ändå inte helt fritt för arbetsgivaren att besluta om semestertidpunkt. Både i lagen och i tjänste- och arbetskollektivavtalet finns gränser för arbetsgivaren. Arbetsgivaren har bl.a. en plikt att höra på arbetstagaren gällande semesterns tidpunkt och att beakta arbetstagarens önskemål. Dessutom skall arbetsgivaren, också när det gäller bestämmande av semester, behandla de anställda likvärdigt. Då semestern bestäms skall man också beakta kravet på sammanhängande semester.
Förutsättningen att semestern är sammanhängande betyder i praktiken att semestern skall fortgå utan avbrott, ens för en enda dags arbete, en viss tid. Utgångspunkten är den att hela sommarsemestern och hela vintersemestern skall ges sammanhängande. Ifall detta inte är möjligt, eller ifall man kommer överens med den anställda om något annat, kan semestern, inom vissa gränser, delas upp i kortare pass. Den sammanhängande semestern är en del av arbetsskyddets synvinkel, vilket betyder att både arbetstagaren och -givaren borde förhålla sig reserverat till att spjälka upp semestern.
Arbetsgivaren skall, i allmänhet, meddela om semesterns tidpunkt senast en månad före semestern börjar. Ifall detta inte är möjligt, kan man meddela om semestern senare, men dock senast två veckor före semestern börjar.
En bekräftad semester binder båda parter, men i vissa situationer är en flyttning av semestern möjlig för båda parter. Arbetstagaren har rätt att flytta sin semester ifall hen blir arbetsoförmögen före semestern eller under den. Man skall då, utan dröjsmål, be om att få semestern flyttad och arbetstagaren skall åt arbetsgivaren ge en trovärdig redovisning över arbetsoförmögenheten, i praktiken ett läkarintyg. Också arbetsgivaren kan ha rätt att flytta en bekräftad semester. Gällande det här finns lite olika bestämmelser, men oftast krävs vägande skäl och att arbetstagaren informeras om flytten i tillräckligt god tid.
Åt arbetstagaren betalas under semestern den lön hen normalt får eller den lön som hen i medeltal får. Exaktare regler för uträkningen beror på om den anställda är månadsavlönad, timavlönad eller t.ex. arbetar på provisionsbas. Det finns också skillnader i hur det räknas om man jämför lagen med olika tjänste- och arbetskollektivavtal. I allmänhet, om man i arbetsförhållandet tillämpar tjänste- och arbetskollektivavtal, betalas åt arbetstagaren utöver semesterlön också semesterpenning. I vissa avtal finns tilläggskrav för betalande av semesterpenning, vilket betyder att om det här eller något annat får dig att fundera på frågor – ta kontakt med förbundet!
Text Milka Laaka | Bild Pexels Mateusz Dach
