NEJ till en översvämning av råd JA till gemensamma frågor

0
243

Hur få fram information, ifall målsättningen är en förändring av en annan människas tänkande eller sätt? Hur kan man bäst få förändringen att gro? Det finns ingen genväg för att få fram budskapet. Det kräver närvaro.

De professionella inom ungdomsarbetet och diakonin möter i sina arbetet utmanande interaktionssituationer. De ungar problem kan ha många orsaker och diakonins klienter kan ha en rejält utmanande vardag. Hur kunde de anställda på bästa sätt få fram sitt budskap och hurdant borde mötet vara för att den hjälpbehövande skulle få det stöd hen behöver?

Biträdande professor och docent i klinisk psykologi Virpi-Liisa Kykyri säger att mötet aldrig borde inledas med informationsgivning. Först hör man sig för om hur den andra mår och koncentrerar sig på att bygga en kontakt, bekanta sig och vara närvarande. Det lönar sig för den anställda att visa intresse för vilka frågor den andra funderar på.

  • Det skulle vara bra att hitta åtminstone en gemensam fråga, vilken man tillsammans kan ta tag i. Det mänskliga sinnet fungerar så att man hellre lägger till ny kunskap till sådant man redan kan, än att man helt ersätter den gamla med helt ny kunskap. Ifall vi vill erbjuda ny information, vilkens målsättning är en förändring av tankesättet eller verksamhetsmodellen, lönar det sig att först fråga vad människan redan vet om ifrågavarande ämnesområde.

Psykologisk trygghet byggs långsamt

På det här sättet kan människan sakta men säkert bygga en egen relation och motivation till de aktuella frågorna.

  • Hen börjar själv fundera på vad som skulle vara bra att veta och vad hen skulle behöva veta. Hen funderar hur kunskapen passar med tidigare kunskap och vad det här betyder för det egna livet, beskriver Kykyri.

Det finns inga hokuspokustrix för att få fram nya tankesätt eller verksamhetsmodeller. Det krävs tid och närvaro.

  • I interaktionen måste det finnas en trygg känsla. Var och en vill bli hörd och sedd på ett värdigt sätt. Människan måste hittas där var hen är. Detta kräver professionalitet av den anställda.

Ryggraden i ett lyckat möte är psykologisk trygghet. Vi är närvarande här och nu. Vi förmedlar att vi förstår den andras synvinkel och vill förstå den bättre. Vi har inte bråttom och vi skapar en lugn stämning när vi träffas.

  • Trots att man skulle ha endast 30 minuter på sig, bygger man upp ett stressfritt möte. Då förmedlas närvaro som ger ett budskap av äkta intresse och att man finns vid sidan som stöd.

Detta fungerar inte

En interaktionssituation kan misslyckas just på grund av stress. En människa känner lätt av om den andra inte har tid att lyssna. Så går det lätt ifall man börjar ge råd för tidigt.

  • Man borde alltid ta det lugnt, söka de gemensamma frågorna och börja fundera utgående från dessa. Att titta på någon uppifrån, att peka finger eller att komma med moralpredikningar fungerar inte, säger Kykyri.

Människans sinne ger sig inte heller lätt för övertalning. Vi märker lätt ifall man vill krympa vårt självbestämmande.

  • Övertalning leder lätt till att håren reser sig. Det hotar också vår frihet att uttrycka vår åsikt. En människa som utsätts för övertalning kan rent ut av uppleva sig bli lurad.

Mera bredvid varandra än mot varandra

Kykyri uppmanar till att fästa mera uppmärksamhet vid outtalade budskap. De är inte alltid så lätta att tolka och kräver en förmåga till sensibilitet och att bedöma helheter.

  • Unga kan ofta se neråt och inte alls i ögonen. Detta betyder inte att den unga inte skulle lyssna. Den unga kan till och med vända ryggen till, men ändå lyssna. Vuxna gör ofta tvärtom. De håller fasaden och ser ut att lyssna, trots att de inte gör det.

Kykyri föreslår att man vid ett möte kan sätta sig bredvid varandra, hellre än mittemot varandra. Helt fysiskt alltså. Det kan stärka känslan av verkligt intresse och föra med sig avslappning i diskussionen.

  • Och för många unga är det en lättnad att vara bredvid varandra, ifall det är svårt att se i ögonen.

Ibland går det på tok

Alltid nu och då, oberoende av goda intentioner, går mötet på tok. Det förd ingen kontakt och båda parterna upplever att de misslyckats. För dessa situationer erbjuder Kykyri en tröstande synvinkel. Vi är alla bara människor och alla gör fel. Viktigast är en god vilja och en avsikt att korrigera saker.

  • Ett möte som gått på tok, är ingen katastrof. I det kan det finnas grogrund för något gott, ur vilket det kan födas metoder för arbetet. Då något går på tok, erbjuds en möjlighet att korrigera situationen. Den anställda kan säga att nu märkte jag att jag började på fel sätt. Jag ber om ursäkt. Kan vi börja på nytt?

En misslyckad interaktionssituation är något annat än att bli illa bemött. Det senare är, enligt Kykyri, alltid till skada. Det är alltid dåligt bemötande att negligera en människas erfarenhet eller budskap av att hen inte duger sådan som hen är.

Håller den anställda?

  • Det blir också knepigt ifall klienten upplever att hen inte kan berätta om svåra och traumatiska upplevelser. Hen kan känna att, inte heller den där människan klarar av vad jag har upplevt, fortsätter Kykyri.

Också en erfaren arbetstagare kan råka i situationer som man inte hade väntat sig. Man kan möta så omskakande människoöden, att den anställda upplever sig helt överrumplad. Enligt Kykyri lönar det sig för den anställda att öka sin kunskap om sig själv genom att fundera över hurdana saker som en själv skulle vara svåra att möta och hurdana sätt att lugna ner sig själv skulle vara nyttiga.

  • På det här sättet är man förberedd och man har, för en själv, fungerande sätt, med vilka man bättre kan förmedla att det är ok att tala om svåre erfarenheter. Också arbetshandledning är ett bra stöd ifall det i arbetet finns situationer som utsätter en för en risk för ställföreträdande traumatisering.
”Mötet byggs upp genom att diskutera, bland annat, om sådant som stör och sådant som stöder förverkligande av en förändring”

”Också bakom en liten livsförändring finns ett stort arbete”

En motiverande intervju an en metod för interaktion, med vilken man strävar efter att hitta och att stärka motivationen för en livsförändring. Den kan också underlätta för den anställda att få fram sitt budskap.

Den spelberoende vet att hen inte borde, men spelar i alla fall. Ungdomen som skolkar från skolan, blir kvar i sängen trots att hen vet om följderna. Det trötta slänger betalningspåminnelsen åt sidan, trots att hen s högen som bara växer.

Hur skall man förmedla information och diskutera, på ett sådant sätt att människan ändrar sitt beteende?

  • Det är inte frågan om brist på information, utan det handlar mera om att också en liten livsförändring kräver ett stort arbete. Därför är förändringen inte frågan om informationsmängden. T.ex. en motiverande intervju kan motivera till en förändring, säger Virpi-Liisa Kykyri.

Det meningsfulla hjälper

En motiverande intervju kan också fungera som ett sätt för den anställda att bättre få fram budskap som stöd för klienten. Då motiverar man människan att själv undersöka sin motivation.

  • Mötet byggs upp genom att, tillsammans, diskutera bland annat det som står i vägen för och det som stöder förverkligandet av en förändring.

Speciellt med barn och unga kan det bli lättare att föra fram budskapet genom något intressant att göra, då man vid sidan om det sakta kan diskutera.

  • T.ex. ett spel eller att rita, eller att gå ut kan skapa en kontakt och hjälpa att få fram ett budskap. Och visst kan man gå ut också med vuxna människor.

Metoderna för en motiverande intervju

Öppna frågor. Avsikten är att få människan att tänka aktivt samt att ta reda på hur hen tänker. Öppna frågor inleds ofta med orden vad, hur, varför, på vilket sätt och berätta. Målsättningen är att den som svarar pratar mera än den professionella.

Reflekterande eller ett lyssnande som reflekterar. Ett effektivt sätt att förmedla åt en människa att man verkligen lyssnar på hen. Sammandraget är en del av ett reflekterande lyssnande. Avsikten med dem är att sammanfatta det den professionella har hört och uppfattat. Samtidigt som klienten har en möjlighet att korrigera och komplettera det som hen sagt. Viktigt är också att lyssna sig till vilka positiva saker människan säger om det hen gör eller sig själv. Till den motiverande intervjun hör tålamod att vänta på att klienten själv säger motiverande meningar och stärker sådant.

Att göra upp en plan. Avsikten är att man strävar efter att ha en plan när samtalet är slut. Planen skall vara en konkret plan över levnadsförändringar och mellanetapperna. En plan som en människa själv gjorts upp passar i den människans värden, behov, målsättningar och resurser. Därför är den ofta genomförbar. Människor motiveras i den takt som det är möjligt för dem själva. Det kan man inte påskynda.

Källa och mera information: kaypahoito.fi

Text Tiina Usvajoki | Bild Elina Paavola / KUVATIIMI, Pexels / David Brown