De sökande räcker inte mera till för diakonins tjänster, eftersom de som har utbildning börjar arbeta med andra arbeten. Centralt i problemet är lönen som inte motsvarar kravet på arbetet. I Fredrikshamn lyckades man höja lönen för kravgrupperna. Hur gjorde man det?
I telefonen svarar ledande diakoniarbetaren i Fredrikshamn församling, Mari Höfer. Det är glädje och tillfredställelse i rösten. Ett envist och grundligt arbete för att höja lönerna till högre kravgrupper har nu avslutats.
- Jag började redan för två år sedan prata om att kravet på diakoniarbetet på vårt område har stigit och att lönerna borde höjas. Förra året startade vi en process, för vilken ledningen redan hade hunnit bereda sig. Diskussionerna var goda, säger Höfer.
Den igångsättande kraften var rekryteringssvårigheter. De sökande valde grannområdet, där man redan hade höjt lönen för kravgrupperna.
- Vi tävlar om samma arbetstagare och också hos oss har kravet på arbetet stigit. Det var dags att börja föra saken framåt.
Stöd från förbundet
Höfer gjorde en noggrann utredning över grunderna, vilka visade på att kraven hade stigit. Hon fick också stöd av Diakoniarbetarnas förbunds ombud Marko Pasma.
- Från förbundet fick jag uppmuntran, men också fakta på hur man i många församlingar har flyttat till högre kravgrupper. Jag fick hjälp att formulera grunderna och kraven samt hjälp att klargöra texten och innehållet, säger Höfer.
- Jag är verkligen glad för att Marko gav av sin tid för det här. Det är fint att förbundet så här starkt vill stöda oss för att få upp lönerna, så att de skulle motsvara arbetets krav. Jag upplevde att förbundets stöd stärkte mig att föra saken framåt.
Vi uppnådde vår målsättning att få ärendet i mål. Vi fick kravgruppen 503. För de anställda innebar löneförhöjningen ett konkret erkännande för att kravet på arbetet stigit.
- Höjningen har varit positiv för hela teamet och har också lyft det. Själv upplever jag att en av mina arbetsuppgifter är att se vad som är en fördel för teamet och verka på ett sådant sätt att alla får en lön i enlighet med kraven. Det är min plikt som förman.
Lönen under mediannivå
Om man frågar Kyrkans arbetsmarknadsverk om ett sammandrag över grundlönen för de diakoniarbetare som arbetar inom församlingsarbete, får man statistik från juni 2022 – nyare får man inte. Enligt den statistiken var grundlönen 2537 euro.
Diakoniarbetarnas löner var i huvudsak i kravgrupperna 502 och 503. Ungefär 48 procent hade en grundlön enligt kravgrupp 502, då är minimilönen 2600 euro. Ca 35-40 procent av diakoniarbetarna var placerade i kravgrupp 503. Deras grundlön är ca 2733 euro.
Erfarenhets- och andra tillägg höjer dock lönen, men också de påverkas av kravgruppen: Ju högre kravgrupp, desto högre är också tilläggen.
Enligt lönestatistiken är de heltidsanställdas medianlön i Finland 3411 euro per månad. Då alla finländare sätts i kö efter varandra enligt lönens storlek, placerar sig diakoniarbetarna mot slutet av kön, sett från mitten av den.
Så är det alltså, trots att de har en YH utbildning.
Synliggör förändringen i kraven
Fredrikshamns exempel visar på att det lönar sig att noggrant granska kravgrupperna. Lönerna kan lyftas, ifall motiveringarna är i skick.
- Processen går i gång av att man diskuterar kring befattningsbeskrivningen. Är den uppdaterad? Motsvarar den arbetet? Är grunderna för lönen i skick? Ifall kravet på arbetet har vuxit, måste frågan föras framåt. Ifall kraven växer, skall det också synas i euro, säger förbundets ombud Marko Pasma.
Han uppmanar att håll upp ögon och öron gällande lönen. Kravet på arbetet kan ha ändrats, kanske i grannkommunen. Från förbundet får man aktuella fakta som stöd för lönegrunden.
- Jag hjälper till med att lägga ord på uppgiftens krav och innehåll, så att arbetsgivaren märker vad det är frågan om. Jag säger inte vilken kravgruppen borde vara, men jag ger nycklar för att öppna bedömningen, berättar Pasma.
Han påminner att frågan inte är att byta uppgift, utan att kravet på uppgiften ändrats.
- Ifall arbetsgivaren har tolkat helheten för smalt, är det bra att lyfta fram nya grunder.
– Autan tehtävien vaativuuden sanoittamisessa ja avaamisessa, jotta työnantaja huomaa, mistä on kyse. Vaativuudenmuutos pitää tehdä näkyväksi. En sano, mikä vaativuusryhmän pitäisi olla, mutta annan avaimia sen arvioimiseen, Pasma kertoo.
Hän muistuttaa, että kyseessä ei ole tehtävän muutos vaan nimenomaan vaativuuden muutos.
– Jos työnantaja tulkitsee kokonaisuutta liian suppeasti, uudet perusteet on hyvä tuoda esiin.
Källor: Kyrkans arbetsmarknadsverk, stat.fi
Text Tiina Usvajoki
”Brist på sökande i alla uppgiftsgrupper”
Stiftspastor Pauliina Järvinen från Åbo ärkestifts domkapitel känner igen rekryteringsproblemen. Vi frågade av henne också om lönen.
Det är allmänt känt att det är svårt att hitta kompetent personal till diakonitjänsterna. Vad tror du det här beror på?
– Diakoniarbetarnas utbildning möjliggör att söka till många olika uppgifter, också utanför kyrkan. Inom social- och hälsovårdssektorn finn många olika arbetsmöjligheter. Församlingarna upplevs kanske inte som så intressanta arbetsplatser, med god ledning.
Har rekryteringsproblemen ökat?
– Det är brist på sökande till alla uppgifter, inte endast inom diakonin. Rekryteringsproblemen inom kyrkans olika uppgifter har ökat under de senaste åren.
Vad tänker du kring lönens betydelse för tjänsternas dragningskraft?
– Lönen har betydelse. Församlingarnas löner är lägre än lönerna inom social- och hälsovårdssektorn. Å andra sidan kan social- och hälsovårdssektorns högre löner också förklaras med skiftestillägg. Förutom lönen i pengar borde man också fästa uppmärksamhet vid de utbildningsmöjligheter arbetsgivaren ger, vilka är goda inom kyrkan.
Det har till Åbo varit svårt att få någon fastanställd diakoniarbetare för arbete i fängelse. Är lönen i enlighet med kravet på arbetet?
– Det finns tre fängelsediakoner i Finlands evangelisk Lutherska kyrka. Lönen är, så vitt jag vet, den samma i alla tjänster. Kravet på arbetet i Åbo ärkestift har beaktats på det sättet att utgångspunkten är 503+50 procent.
Utöver grundlönen i kravgrupp 503 betalas 50 procent av skillnaden mellan 503 och följande kravgrupp (601). Fängelsearbetets karaktär är krävande och betungande.
En kommentar till fängelsediakonens lön
Diakonen och pastorn gör i fängelset i huvudsak likadant arbete med fångarna, deras anhöriga och fängelsets personal. Fängelsepastorernas löner är i allmänhet i kravgrupp 14 (Brottspåföljdsmyndigheten), vilket motsvarar kyrkans kravgrupp 602.
Fängelsediakonernas löner har blivit kvar i 503, vilket betyder att skillnaden i grundlönerna är över 600 euro i månaden. Det är emot lönesystemet att domkapitlen upprätthåller en så stor löneskillnad. Arbetsgivaren kan inte motivera dålig lön med att andra också gör så, det verkar redan som lönekartell. Grunderna för rekryteringsproblemen, alltså dålig lön, kan kännas igen också i domkapitlen.
Text: Marko Pasma
Lönejusteringens ABC
• Då uppgiften förändras, skall arbetsgivaren se till att befattningsbeskrivningen uppdateras. En uppdaterad och korrekt gjord befattningsbeskrivning är grunden för bedömningen av lönen.
• Förmannen, den anställda själv eller JUKOs förtroendeman kan informera arbetsgivaren om förändringar i arbetsuppgifterna.
• Förändringarna kan vara tillfälliga, t.ex. utförande av en annan tjänsts uppgifter på viss tid.
• Förutom förändringarna i arbetsuppgiften skall man fästa uppmärksamhet vid hur kravet vuxit och skriva upp det.
• Då uppgiften förändrats skall kravet på den bedömas på nytt och lönen sättas enligt de nya kraven.
• Vid bestämmande av grundlönen skall man ta hänsyn till alla lönedelar, dvs förutom grundlönen också kravdelen och den särskilda delen.
• Förslaget om lönejustering förs antingen till löneombudet eller lönearbetsgruppen, ifall en sådan finns i församlingen. Förslaget kan komma från förmannen, den anställda eller JUKOs förtroendeman.
• Den anställda kan få hjälp att föra fram sin lönefråga av JUKOs förtroendeman eller från förbundet.
Text: Marko Pasma
Tre procent nöjda
• I Diakoniarbetarnas förbunds förfrågan ansåg 97 procent av diakoniarbetarna att deras arbete är betydelsefullt, men endast tre procent ansåg att lönen var tillräcklig. De som svarade ansåg att just kravhöjningen inte syns i lönen.
• 20 procent av de som svarade planerade 20 procent av de som svarade. 43 procent avsåg att det är sannolikt att de söker sig bort från kyrkans uppgifter inom fem år.
Källa: Tiina Laine
