Förra hösten förverkligades KNT:s medlemsförfrågan Bär eller faller jag?, I vilken man redde ut den upplevda belastningen av församlingsarbetet.
Med belastningsfaktorer i arbetet avses fysiska, psykiska och sociala faktorer som kan förorsaka stress, utmattning eller annan negativ verkan på de anställdas välmående och hälsa. Som motvikt till belastningsfaktorerna är kraftresurserna.
Belastningen mättes med allmänna mätare i välfärdsforskning, vilkas delområden är frågor gällande arbetsergonomi, så som ledarskap, hur arbetsplatsen fungerar och egna erfarenheter av att orka. 49 procent av målgruppen svarade på förfrågan.
De flesta som arbetar med kyrkans fostran mår bra på jobbet. Av de som svarade känner 78% glädje när de far till jobbet, 87% är stolta över sitt arbete och 79% känner inspiration av jobbet. Största delen (61%) känner sig starka och energiska på jobbet och upplever att de kan påverka arbetets innehåll (89%), är fästa vid sitt arbete (96%) och sin arbetsplats (90%).
Under 30-åringarna känner större oro för att orka i arbetet än de övriga åldersgrupperna. Det kraftiga suget till arbetet i början av arbetskarriären är i huvudsak en positiv sak. Arbetets olika belastningsfaktorer, så som för mycket arbete eller arbetets kvalitativa belastning, leder enligt forskningen till utmattning i arbetet (Hakanen-Perhoniemi 2012).
57 procent av de som svarade kände att de i arbetet fick tack och uppskattning. Av över 50 åringarna erfor 31 procent att de inte kände uppskattning. De som arbetade under ledning av prästerna erfor att de fick uppskattning lite oftare än andra. Erfarenhet av uppskattning har senast mätts i början av år 2019 (Fleminch 2020). Båda undersökningarna visar på att över 50-åringarna upplever sig få minst uppskattning.
I undersökningen utreddes både fysisk och psykisk belastning. Fysisk belastning är oftast kortvarig. Psykosocial belastning kommer fram när man utför arbete utan arbetstid med barn och unga.
Mest belastning förorsakar för mycket arbete (46%), ständiga förändringar (44%) och arbete som glider in i fritiden (30%). Ständig brådska och att inte klara av deadlines beror på för stor arbetsbörda och tidspress. För mycket arbete är oftare belastande för de som har arbetstid (52%) än för dem som inte har arbetstid (45%). Ungefär var femte lyfte upp belastningen av ständiga avbrott och annat som störde flytet i arbetet (28%): bristen på uppskattning (23%), stort ansvar (20%), långvarig osäkerhet (19%) och digitala krav och förväntningar (17%).
Lägerarbetet har egna speciella belastningsfaktorer, vilka avviker från övrigt arbete. Lägerarbetet upplevs fortsättningsvis som en viktigt arbetsform. Den för också med sig positiva belastningsfaktorer och erfarenheter, vilka inte kan erfaras som positiva eller negativa belastningsfaktorer.
Lägerarbetets belastningsfaktorer är:
- Ständig vaksamhet 61%
- Arbete dygnet runt 52%
- Övertid, vakande, för lite nattsömn 52%
- Arbetsmängden 38%
- Att sammanföra familjelivet och lägerarbete 29%
- För mycket ansvar 18%
De anställdas upplevelser av lägerarbetets belastning varierar. T.ex. övernattning på läger och oljudet belasta mera med stigande ålder.
Text Arja Lusa
