Då man har bakom sig en lång sjukledighet, är det inte alltid lätt att komma tillbaka till arbetet. Då behöver man stöd. Samma modell passar inte i alla situationer. Behovet av stöd och metoderna varierar.
T.ex. utbränning, operationer eller allvarliga sjukdomar kan föra arbetstagaren på så lång sjukledighet att det inte mera är lika lätt att komma tillbaka som efter en förkylning. Då behöver man stöd för att få tag i arbetet igen.
Sjukledighetens längd är inte det enda som påverkar om man behöver stöd.
- Också efter en kortare frånvaro kan man behöva stöd, ifall sjukdomen eller skadan fortsättningsvis påverkar arbetsförmågan. Under sjukledigheten kan det ha kommit också förändringar i arbetsredskapen eller arbetsarrangemangen, säger expertläkare Hanna Joensuu från Keva.
Praktiska förändringar
Vilket stöd en arbetstagare behöver påverkas av orsaken till sjukledigheten och arbetsuppgifternas karaktär. Trots att verksamhetsmodellen är lika, måste lösningarna anpassas till situationen, och de kan ofta vara mycket kreativa. Alternativ kan vara att forma arbetsuppgifterna eller –tiderna.
Ifall arbestagaren ännu efter sjukledigheten har ett fysiskt hinder, kan hens arbetsuppgifter skräddarsys i enlighet med vad hen kan göra.
- Vid utbränning måste arbetet omformas så att det inte är lika belastande och man koncentrerar sig på de frågor som förorsakade utbränningen. Dessutom behöver den anställda ofta stöd för att bedöma hur belastande de egna arbetssätten är och för att förändra dem. Endast en frånvaro är inte alltid lösningen, säger Joensuu.
Speciellt på små arbetsplatser finns det inte alltid möjlighet att skräddarsy arbetsuppgifter. Förutom att ta hänsyn till den som kommer tillbaka till arbete, måste man också beakta de övriga arbetstagarna.
Någon måste sköta de arbetsuppgifter som den som kommer tillbaka till arbetet inte sköter.
- Om arbetet inte kan ändras, är alternativet att den anställda är på sjukledigt så länge att hen kan arbeta för fullt. Detta är dock inte bästa möjliga lösning, eftersom en lång frånvaro minskar arbetsförmågan. Ju längre man är borta från arbetet, desto svårare är det att komma tillbaka. Man borde söka lösningar så flexibelt som möjligt, betonat Joensuu.
Genom samarbete kan man stöda
Det är främst förmannens uppgift att stöda den söm skall komma tillbaka. Förmannen får draghjälp av företagshälsovården och från den som skall komma tillbaka. Det är alltid bra att diskutera hur man skall göra för at kunna komma tillbaka.
- Man får professionell hjälp från företagshälsovården. De kan ge rekommendationer för hur man bäst kan underlätta returen till arbetet. Förmannen och den anställda vet sedan bäst vad som kan vara möjligt på den egna arbetsplatsen.
- Den anställdas egna aktivitet är ytterst viktig. Hen måste lyfta fram sin egen synvinkel och berätta vad hen kan göra och vad hen inte kan göra, och vara beredd att fundera på alternativ vid trepartsförhandlingarna. Detta kan vara utmanande, speciellt ifall det bakom finns utbränning eller depression, för detta minskar den egna aktiviteten, fortsätter Joensuu.
Tillsammans funderar man också på hur man berättar om eventuella arbetstids eller –uppgiftsförändringar till den övriga arbetskamraterna.
- Situationen påverkar alltid hela arbetslaget. Förmannen måste, förutom den som kommer tillbaka, beakta hela arbetslaget.
Stöd till förmannen
En ny förman kan första gången vara i den situationen att någon kommer tillbaka från en lång sjukledighet, någon som behöver stöd för det. Förmannen kan då få stöd eller utbildning för att kunna hantera situationen. Detta kan man få från företagshälsovården, personaladministrationen eller förmannens egen förman.
- Förtagshälsovården arrangerar utbildning och erbjuder också personlig rådgivning. Också arbetarskyddet lyfter fram dessa frågor. Arbetsgivaren kan också arrangera utbildning för att få nya verksamhetsformer att slå rot på arbetsplatsen, säger Joensuu.
Enligt expertläkarens erfarenhet kan man i vissa organisationer stöda dem som kommer från långa sjukledigheter, medan det i andra ännu finns mycket brister. Ifall arbetsplatsen är stor, kan det inom den finnas stora skillnader.
- För arbetsgivaren lönar det sig att komma ihåg att då ledningen för arbetsförmågan fungerar bra, minskar kostnaderna och arbetet flyter på bättre.
—————————————————————————————————–
Top 3 i att stöda arbetstagare
- Ett aktivt tagande av kontakt under sjukledigheten
Redan under sjukledigheten planerar man för hur det blir att komma tillbaka till arbetet. Arbetstagaren och förmannen kommer överens om hur de håller kontakt under sjukledigheten.
- Förmannen kan ringa en gång per vecka och fråga och tillfrisknandet går. Samtidigt kan hen berätta hur de har det på arbetsplatsen, så att arbettagaren inte lever i ovisshet, säger expertläkare Hanna Joensuu från Keva.
- Planering av målsättningen
Man bör noggrant, vid trepartssamtalet mellan arbetstagaren, förmannen och företagshälsovården, planera de stödåtgärder som sätts in då man återkommer till arbete. Då man samtidigt sätter upp mål, är det lättare att följa upp dem.
- Att följa upp hur det går att komma tillbaka
Det räcker inte att arbettagaren har kommit tillbaka till arbetsplatsen och att hen har erbjudits stöd – det måste också följas upp.
- Arbetstagaren och förmannen kan t.ex. varje vecka samtala några ord om hur det varit att komma tillbaka, och hur arbetsveckan har varit, har man hållit fast vid överenskomna åtgärder och har det varit någon hjälp av det. Inte heller företagshälsovården får glömma den som kommer tillbaka, utan man måste ha uppföljningssamtal, säger Joensuu
- Dessutom är det viktigt att komma överens om nya trepartssamtal för att följa upp, ända tills den som kommit tillbaka har kommit in i arbetet igen. Dessa samtal kan man hålla också per telefon.
