- Var och en är ansvarig för klimatet på sin arbetsplats. Ett rikt och mångsidigt känsloklimat skapar förutsättningar för en bra gemenskap säger Jarkko Rantanen, känslocoach, psykolog och faktaboksförfattare.
Jarkko Rantanen, från Emergy Oy, är speciellt känd för att utnyttja information om känslor i arbetslivet. Man kan bygga en välmående arbetsgemenskap. Enligt Rantanen krävs det att varje medlem i arbetsgemenskapen förbinder sig. Han har skapat ett program för att utveckla känslokunskaper i arbetslivet, han har deltagit i forskningsprojekt gällande ämnet och coachat otaliga företag mot ett bättre känsloklimat.
- Var och en är ansvarig för att bygga känsloklimatet, trots att ledningens och förmännens ansvar är störst. Deras verksamhet har en väldig betydelse. Jag vill dock befria ledarna på så sätt att de inte ensamma bär ansvaret för arbetsplatsens känsloklimat. En bra personal utmanar också ledningen och sporrar dem att komma med i att bygga känsloklimatet. Var och en borde fråga sig själv: vad tillför jag till denna arbetsgemenskap? Det är viktigt att skapa rum i vilka man kan lyfta upp oegentligheter, preciserar Rantanen.
Psykologisk trygghet
Det borde finnas utrymme för olika känslor i arbetsgemenskapen.
- I ett bra arbetslag finns tydligt mera bra känslor. Man skrattar och är glada, man är nyfikna på arbetet, man delar och diskuterar. Emellanåt blir man frustrerad och får en känsla av otillräcklighet, man blir arg och ledsen. Det skulle vara viktigt att man kunde tala om det.
Rantanen uppmanar till att diskutera, att på ett bra sätt ta upp saker och ting och vid behov också utnyttja utomstående hjälp från t.ex. företagshälsovården. Han poängterar att det inte finns en sorts känsloklimat. Ett tecken på ett bra känsloklimat är en psykologisk trygghet.
- Äkthet, ärlighet och att tillåta personligheter är viktiga frågor. Oberoende av om man filat arbetsgemenskapen i skick, men den psykologiska säkerheten saknas, är det svårt att bygga ett toppteam.
- I en bra arbetsgemenskap vågar man, på ett uppbyggande sätt, lyfta upp frågor och utmana arbetskamraterna att utveckla arbetet och gemenskapen. Då är man intresserade av arbetet och utför saker med ett bra, ambitiöst, grepp.
Tala om problem och oegentligheter
Alla behövs för att bygga upp en fungerande arbetsgemenskap. Enligt Rantanen är passivitet och likgiltighet det värsta.
- Det skapar ett arbetsklimat, i vilket man inte reagerar på någonting. Nyfikenheten har bytts ut mot likgiltighet. I ett sådant klimat blir de anställda ofta de som gör minimi, vilka inte ens försöker skapa nytt.
Ett dåligt känsloklimat äter upp arbetsgemenskapen. Man borde känna igen problemet och erkänna det samt ta tag i situationen.
- Det är egentligen ganska absurt ifall man bara kurar och fortsätter som om allting skulle vara bra. Det krävs mod av alla att ta itu med oegentligheter och att diskutera om problemen. Jag har märkt vilken lättnad det är när man pratar om problemen, vågar fråga och vågar godkänna situationen och de känslor den medför.
Enligt Rantanen kan man inte tvinga fram iver, utan den borde oftast väckas genom nyfikenheten. När arbetsgemenskapens känsloklimat är i skick ger de anställda också mera av sig själva för sin arbetsgemenskap.
- Man borde hitta det som är intressant i arbetsgemenskapen. Man borde också vara intresserad av hur den andra mår. Om någon sak är dålig, borde man korrigera det. Det är frågan om väldigt enkla saker, konstaterar Rantanen.
Betydelsen av att vara underordnad
Rantanen vill betona att det har betydelse hur man är som underordnad. Det är beklagligt att det är bekant hur några människors negativa attityd kan förstöra hela arbetsklimatet.
- Ifall chefen försöker utveckla och skapa ny verksamhet och jag inte visar intresse, jag är bara kritisk, då gör jag det inte lätt att leda, beskriver Rantanen.
Nedvärderande och negativt tänkande skapar snabbt ett giftigt klimat i arbetsgemenskapen.
- Det är inte normalt att tänka att jag skulle gå till min arbetsplats för att avsiktligt förstöra flera människors dag mitt beteende. Då skulle vara viktigt att se över sitt beteende och fundera på vad beteendet beror på.
Så här påverkar du känsloklimatet
- TALA
Tala om hur man har det och var ärliga. Kritiken skall delas ut uppbyggande.
- OBSERVERA
Säg högt din uppskattning och se din arbetskamrats lyckanden med positiv feedback.
- INTRESSE-NYFIKENHET-IVER
Genom att vara intresserad av arbetet och dina arbetskamrater växer den gemensamma nyfikenheten på att skapa nya möjligheter. Det för mot en inspirerande atmosfär.
Jarkko Rantanens skriftliga produktion:
Rantanen, Leppänen, Kankaanpää (2020): Johda Tunneilmastoa – vapauta työyhteisösi todellinen potentiaali. AlmaTalent. (Övers. Led känsloklimatet – befria di arbetsgemenskaps verkliga potential)
2019: Lahtinen, Anuliisa & Rantanen, Jarkko: Tunnetaidot opetustyössä. Opas haastaviin tilanteisiin. PS kustannus (Övers. Känslokunskap i undervisningen. En guide för utmanande situationer)
Rantanen, Jarkko: Vaikuta Tunteisiin! – Lisää voimaa tekemiseen. Talentum, 2013 (Övers. Påverka känslorna! Mera kraft till det som skall göras).
Rantanen, Jarkko: Tunteella! – Voimaa tekemiseen. Talentum, 2011 (Övers. Med känsla! Kraft tlll det som skall göras)
Airo, Juha-Pekka, Rantanen, Jarkko & Salmela, Timo: Oma ura, paras ura. Talentum, 2008 (Övers. Den egna karriären, den bästa karriären)
Text Hanna Kärsämä och Hannu Keränen
Små bilder Hannu Keränen
