Det är endast tomma ord att påstå att man bryr sig om välmående i arbetet om det inte finns tid för återhämtning. Arbetshälsoinstitutets psykolog Liisa Puskala berättar varför det är viktigt att bry sig om återhämtningsskulden också i hybridarbete och i arbete utan arbetstid.
Det är viktigt att komma loss från arbetstankar under fritiden, för sinnet behöver också vila från arbetsbelastningen. För många är detta lättare sagt än gjort.
Experterna i arbetsvälmående betonar att man nu, i början av 2020-talet behöver skapa nya spelregler. Oregelbundna arbetstider och distansarbete samt arbetstagarnas återhämtningsskuld kräver verksamhetsmodeller som stöder välmående. För många anställda tvingas dagligen att, för sig själv, fundera över vilken mängd arbete är tillräckligt och hur man skall kunna koppla loss från arbetet på fritiden. Att komma loss från arbetet kan vara speciellt svårt i arbete utan arbetstid, vilket man också har inom de kyrkliga sektorerna. Dino frågade Arbetshälsoinstitutets specialistexpert, psykolog Liisa Puskala, om råd för en bättre arbetshälsa.
Varför är det viktigt att komma lossa från arbetet för att orka bättre?
Precis på samma sätt som musklerna, måste också vårt sinne vila. Att lösgöra sig är en del av den psykiska återhämtningen dvs. Erfarenheten av sinnets återhämtning. Ett trevligt arbete lyfter också vakenhetstillståndet, vilket i sin tur påverkar vår sömn. Endast när vi är lugna kan vi sova djup, uppiggande sömn.
Hur kunde de som inte har arbetstid bäst lösgöra sig från arbetstankar?
Det kunde löna sig att som motvikt välja något aktivt men annorlunda att göra, än arbetet. Som motvikt för att socialt arbete behövs ensamhet, som motvikt för tankearbete verksamhet, som motvikt för intensivt arbete behövs något långsamt. Det lönar sig att fundera på vad man kan fästa tankarna tills det arbetshuvudet tystnar. För många kan en ljudbok, podcast, samtal till en vän, musik eller tv-serier vara sådana här saker som får ersätta arbetstankar. Det är ingen tillfällighet att Anssi Kela sjunger ”täytyy kävellä näin” (=man måste gå så här). Promenader ger också liv åt tankarna.
Till hybridarbetskunskaperna hör att planera och leda sitt arbete. Vilka arbetskunskaper är speciellt viktiga för arbete utan arbetstid?
Det är speciellt viktigt att kunna organisera arbetet. Väsentligt är också att veta arbetets målsättning. Att kunna göra upp en realistisk tidtabell är en nyttig kunskap, men å andra sida är ”jag är redo 24/7” en dålig målsättning. Det är bra att stanna upp och fundera över om jag värderar vilotider som en viktig förutsättning av att lyckas i arbetet.
Att följa samarbetets spelregler är en kunskap som hjälper hela arbetslaget att må bättre. Hur förutspå behov av samarbete? Hur förmedla åt de andra då du en stund inte är nåbar, t.ex. försjunken i ett skriftligt arbete? Hurdana förväntningar på användning av arbetstiden ger jag åt mitt nätverk?
Hur kan man bäst följa med sin egen återhämtning?
För det första kan det vara bra att observera ifall man återhämtar sig från dagens arbete under samma dag. Finns det i min vardag perioder då jag kan försjunka i fritidssysslor utan att ha dåligt samvete? Orkar jag göra annat än bara arbete? Upplever jag att jag är tillräcklig som arbetstagare? Ifall man kan svara jakande på dessa frågor är det lättare att lösgöra tankarna för annat och återhämta sig. Också det egna sovandet är en bra mätare. Överstimulering söndrar ofta nattsömnen.
Hur ser du på betydelsen av utbildning som stöder orkandet i arbetet?
Riskerna för att inte orka i arbetet lever i tiden, t.ex. genom digitaliseringen och arbetets överhettning. Det är viktigt att förstå vilka riskerna på 2020-talet är för en kunskapsanställd. Att ständigt lära sig nya arbetsredskap och att ta till sig ny praxis är också nödvändigt för att arbetet skall flyta och vara hanterbart. Till exempel arbete i olika tider, osynkroniserat samarbete, möjliggör på många sätt arrangemang som stöder vardagen, men kräver också att man kan hantera olika kunskaper för att det kan lyckas för hela arbetslaget. Att regelbundet öka skickligheten för med sig en känsla av att behärska saker och då kan arbetet flyta bättre.
Vad anser du om arbete utan arbetstid? Belastar det mera än vanlig kansliarbetstid?
Arbetets mängd belastar, inte arbetstidsramen. I bästa fall kan en fri arbetstid göra det möjligt att smidigt sammanföra arbetet och det övriga livet. I värsta fall är det ett sätt att utföra en orimlig mängd arbete på ackord, ett sätt att dränera allt syre från utförarens vardag. Genom att endast tala om målsättningar hanterar man inte risker. Målsättningarna skall öppnas till realistiska uppgifter och tidsplaneringar, vilka omfattar en tidsinvestering för pauser och återhämtning. Att anpassa resurserna är arbetsgivarens och arbetstagarens gemensamma utmaning. Arbete utan arbetstid innehåller en stor risk för ”grå övertid”. Detta är inte bra för återhämtningen eller för balansen i livet.
Krävs det någon speciell psykisk förmåga för att orka med arbete utan arbetstid?
Nyttiga förmågor är en förmåga att inte oroa sig, koncentrationsförmåga och att kunna se det väsentliga. Också medkänsla för sig själv för med sig tillåtelse i vardagen. Arbete utan arbetstid kräver förmåga att byta från en arbetsroll till en privatroll. Den privata rollen behöver rum alla dagar.
Text Tiina Usvajoki
Bild Pixabay
Arbete utan arbetstid
- På andligt anställda tjänsteinnehavare och arbetstagare utan arbetstid tillämpas inte arbetstid.
- De utan arbetstid är oftast sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare med uppgifter att förkunna, fostra, undervisa och sådana med uppgifter inom mission och diakoni, vilkas arbetstid inte övervakas och vilka därmed själva kan fatta beslut om sin arbetstid. På dessa anställda tillämpas inte arbetstidslagen och deras arbetstid räknas inte i timmar och minuter, men de har definierade lediga dagar och regler för hur dessa kan flyttas.
- Utan arbetstid kan också större församlingars eller samfälligheters högre ledning vara.
Ge hjärnan arbetsfred
- Planera din arbetsdag
- Reservera tid också för utförandet, pauser, kommunikation och överraskningar.
- Kalendern är inte endast för att boka möten
- Planering möjliggör arrangemang i den egna tidtabellen för att stöda koncentrationen.
Gör dessa konkreta saker
- Veckoplanering hjälper dig att se var du skall vara och när.
- En minneslista över saker du skall ha med till kontoret underlättar starten och ger flyt i arbetet
- Notera varje dag i kalendern tid för lunch och kaffepauser, det hjälper att komma ihåg att äta och ger tid för återhämtning.
- Att notera i kalendern tid för rörelse hjälper att verka, istället för att vela.
- Att regelbundet granska det egna orkandet stöder ditt välmående.
- Att ge feedback åt sig själv uppmuntrar, stärker känslan av kompetens och klargör det professionella kunnandet.
Källa: Arbetshälsoinstitutet.