Hur ser det ut med finländarnas inställning till samhällets institutioner? Finns det stora skillnader mellan generationerna?
De största skillnaderna mellan generationerna syns i inställningen till kyrkan och till pensionssystemet, säger forsknings- och utvecklingschef Jenni Simonen från E2 Forskning.
Institutionerna möter förändringar också i framtiden. De beror på att befolkningen åldras och på klimatförändringarna, säger Simonen.
Vad tänker de olika generationerna om samhällets institutioner? Är förtroendet det samma eller olika? Jenni Simonen, chef för E2 Forskning, har deltagit att skriva rapporten Luottamusta ilmassa, mutta kuinka paljon (förtroende i luften, men hur mycket), i vilken man sökte svar på ovannämnda frågor. Enligt Simonen är finländarnas förtroende för de samhälleliga institutionerna på det hela taget på en hög nivå.
– Finland kan ses som ett land där förtroendet är högt. Finländarna litar speciellt mycket på familjen, vetenskap och forskning, polisen, försvarsmakten och utbildningssystemet. Förtroendet för det politiska beslutsfattandet, arbetstagarorganisationer, kyrkan och medierna är klart lägre.
Trots att finländarna i huvudsak litar på samhället, finn det i forskningsresultatet oroväckande signaler.
– Endast en tredjedel av finländarna tror att välfärdssamhällets centrala institutioner klara av att beakta medborgarnas behov i framtida förändringar. Enligt finländarna är institutionerna drabbade av en oförmåga till att förnya sig. Medborgarna upplever inte heller institutionerna särdeles rättvisa.
De största skillnaderna
I undersökningen märktes att de största skillnaderna mellan generationerna syntes i förhållandet till kyrkan och pensionssystemet.
– Speciellt under 44-åringarnas förtroende för kyrkan var på en lägre nivå. Över 66-åringarna litade klart mera än genomsnittet på kyrkan. Över lag litar de äldre generationerna mera på kyrkan än de yngre. De unga litar mindre på kyrkan och pensionssystemet än på andra centrala institutioner i välfärdssamhället, reser Simonen ut.
Många unga tror att nuvarande pensioner kommer att försvinna. Då måste man söka sitt pensionsskydd själv, eftersom man inte kan lita på samhällets stöd. Enligt Simonen kan tankesättet skaka om de ungas förtroende för välfärdssamhället hållbarhet och söndra solidariteten mellan generationerna.
– Det kan också medföra friktioner mellan generationerna. Det är viktigt att också yngre generationer kan lita på välfärdssamhällets institutioner och tro på välfärdssamhället och att dess rättvisa består.
Vilka råd?
Trots att den äldre generationen ännu lutar sig mot kyrkan klarar sig kyrkan dåligt i förtroendejämförelsen mellan institutionerna. Endast drygt en tredjedel av finländarna anser att kyrkan är viktig för finländarnas välmående och bara en fjärdedel för det egna välmåendet.
– Speciellt de unga anser att kyrkan inte har någon plats i deras liv, konstaterar Simonen.
Hur skulle man kunna befästa medborgarnas förtroende för institutionerna?
– De institutioner som har lågt förtroende skulle behöva hitta nya sätt att skapa en relation till medborgarna. Det är väsentligt, t.ex. för kyrkan, att hitta nya sätt för att vara betydelsefull i vårt sekulariserade samhälle för att också kunna tala till yngre generationer.
Simonen lyfter upp något intressant. Trots att de unga är kritiska, finns det i deras tankesätt mycket förtroende.
– Totalt sett ser många unga mera positivt på flera institutioner än de äldre åldersgrupperna. De kopplar flera positiva egenskaper till dem.
Familjen är bäst
Förtroendetävlingen mellan institutionerna vanns av familjen. Finländarna litar mest på den och inte heller kön, bostadsort eller utbildning för med sig några större skillnader i förtroendet för familjen mellan generationerna.
– Förtroendet för vetenskapen och forskningen, polisen, försvarsmakten, utbildningsväsendet och rättsväsendet är stort bland alla åldersgrupper. De institutionerna har haft ett högt förtroende också i tidigare undersökningar, berättar Simonen.
(Medeltal på skalan 0-10, där 0 = Litar inte alls och 10 = litar helt och hållet)
Tankar om pensionsskyddet
• Förtroendet starkast bland över 60-åringarna, svagare bland under 45-åringar.
• I intervjuerna var unga och medelålders oroliga över pensionsskyddets framtid. Speciellt de ungas förtroende svajar.
• En majoritet av de unga tror inte att de kommer att få pension i nuvarande form eller att den inte kommer att räcka till att leva på. Många unga sparar eller placerar för att trygga sin ålderdom.
• Nästan alla anser att pensionsskyddet är viktigt för den finländska välfärden
• Ungefär en tredjedel anser att pensionsskyddets betydelse stärkts i samhället, var femte anser dess betydelse minskat. I intervjuarna med de unga och medelålders stärktes åsikterna eftersom befolkningen blir äldre och andelen pensionärer växer.
• Finländarna bedömer att pensionsförsäkrarna i främsta hand tillför trygghet. Så tänker i första han de som uppnått pensionsåldern och de som klarar sig väl. Det är färre som tänker så här bland de som är i en svårare situation.
Tankar om kyrkan
• Speciellt under 44-åringarnas förtroende för kyrkan är lågt. Över 65-åringar litar, i medeltal, klart mera på kyrkan.
• I jämförelse med andra institutioner, då förtroendet för institutionen är starkare än förtroendet för samma institutions verksamhet på individnivå. Här är kyrkan ett undantag, för förtroendet för prästerna är högre än för kyrkan som institution.
• De unga och medelålders upplever att kyrkans samhälleliga betydelse minskat och anser att kyrkan är en gammaldags institution.
• Endast en tredjedel av finländarna anser att kyrkan är viktig för finländarnas välmående och endast en fjärdedel för det egna välmående. Det finns dock betydande skillnader mellan generationerna: Bland under 30-åringarna anser en fjärdedel att kyrkan är viktig för väl måendet, medan varannan av dem över 60 anser att kyrkan är viktig för väl måendet.
Källor: E2 Forsknings publikationer: Työn sukupolvet, Luottamusta ilmassa, mutta kuinka paljon?
HUR GÅR DET FÖR FACKFÖRENINGARNA?
Fackföreningarna var inte egentligen en del av forskningen, men de kom med i granskningen av olika institutioners medeltal. På en skala från 1-10 fick de resultatet 5,8.
Vad säger resultatet åt en forskare?
– Medeltalet skall inte läsas bokstavligt, det är en matematisk beräkning av nivån på förtroendet. Det väsentliga är den relativa skillnaden mellan olika institutioner. Resultatet berättar att fackföreningarna knappt kommer på förtroendesidan i jämförelsen mellan institutioner.
Simonen påpekar att man litar klart mindre på fackföreningarna än på andra institutioner i samhället, men å andra sidan litar man ännu mindre på media och det politiska beslutsfattandet.
– I förtroendet för fackföreningarna finns inga större skillnader mellan åldersgrupperna.
Man önskar att förbunden förnyas
Åsikterna kring fackföreningarna har närmare undersökts i E2 Forsknings undersökning Työn sukupolvet (arbetets generationer), i vilken man kartlade hela befolkningen och speciellt 18-29 åriga unga vuxna samt medelålders attityder till fackföreningarna.
Enligt undersökningen anser majoriteten av finländarna (69%) att fackföreningarna är nödvändiga. Bland kvinnorna är inställningen positivare (78,5%) än bland männen (61%).
– Det framgår ur undersökningen att trots att man anser att fackföreningarna är viktiga, anser man också att de behöver utvecklas. Båda åldersgrupperna anser att förbunden borde förnya sin verksamhet. Speciellt de unga anser att de inte uppmärksammas tillräckligt i verksamheten och att förbunden inte tillräckligt kan svara mot förändringarna i arbetslivet och olika arbetsförhållanden, säger Simonen.
Text Tiina Usvajoki
Bild Kirkon Kuvapankki Timo Jakonen
